Myndigheters förslag hotar ekonomi, landsbygd och klimatarbete

Naturvårdsverket redovisade under torsdagen regeringsuppdraget att föreslå nya referensarealer för naturtyper i art- och habitatdirektivet. Förslaget är utarbetat tillsammans med Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten. LRF är kritiska och menar att förslaget hotar ekonomin, landsbygden och klimatarbetet.

Storleken på de referensarealer Sverige väljer kan få stora effekter för jord- och skogsbruk och påverka svensk ekonomi med hundratals miljarder kronor och tusentals arbetstillfällen.

LRF är kritiskt till det förslag myndigheterna tagit fram.

- Om regeringen följer myndigheternas linje måste ytterligare mycket stora skogsarealer, motsvarande ytan av hela Västra Götaland län, undantas från brukande så som EUs  naturrestaureringslag är föreslagen. Det skulle innebära stora konsekvenser för svensk ekonomi, landsbygden och klimatarbetet, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Förslaget från myndigheterna innebär endast mindre förändring mot tidigare då arealen sattes till motsvarande 20 procent av vad som hade funnits av en naturtyp i ett tänkt förindustriellt tillstånd. De nya referensarealerna innebär att Sverige fortfarande måste återskapa nästan 2,5 miljoner hektar naturskogar för att följa EUs föreslagna restaureringslag och för att ha någon möjlighet att nå det svenska miljökvalitetsmålet Levande skogar.

I de konsekvensanalyser som ansvariga myndigheter lämnade till regeringen inför behandlingen av naturrestaureringslagen bedömdes kostnaderna uppgå till minst 233 miljarder kronor till år 2050, enbart för insatser på jord- och skogsbruksmark. Naturvårdsverkets mindre förändringar av referensareal kan påverka de kostnaderna något.

Naturvårdsverket konstaterar i sin redovisning till regeringen att Sverige skiljer sig från andra länder i hur man väljer att rapportera referensareal,

- Det är anmärkningsvärt att Sverige utgår från kriterier för sina referensarealer som ger helt andra förutsättningar än andra länder. Det gör att EUs föreslagna restaureringslag får mycket större konsekvenser för Sverige och att tillståndet i svensk skog ställs i en betydligt sämre dager än vad som är motiverat, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström

I globala studier om nyttan av restaurering av natur är behovet mycket litet i Sverige jämfört med stora delar av övriga världen och EU. Myndigheternas förslag riskerar att göra att Sverige ändå får det absolut största åtagandet i EU.

Enligt Naturvårdsverkets förslag behöver även100 000 till 370 000 hektar betesmark återskapas. I många fall kommer det vara idag skogsbevuxen mark som behöver återställas.

LRF vill se en ökad jordbruksproduktion och fler betande djur är positivt för den biologiska mångfalden. En stor utmaning är att EUs avskogningsförordning samtidigt förbjuder försäljning av virke som avverkas för att återskapa betesmarker och försäljning av kött från djur som betar på de markerna.

 - Den fortsatta politiska hanteringen av referensarealerna kommer att ha stor betydelse för svenskt jord- och skogsbruk. LRFs uppfattning är att Sverige ska använda samma ingångsvärde som övriga länder och att regeringen måste ta hänsyn till kostnader för samhället och människor på landsbygden, säger Palle Borgström.