Lamm från Sverige, Irland eller ända från Nya Zeeland?

Mindre krångel och mer produktion

Regelbördan är tung, särskilt för små och medelstora producenter. Administration och pappersarbete tar tid från verksamheten och bromsar investeringar och utveckling. Det måste bli enklare att driva företag och producera mat. Tid i stallet ska inte ersättas av tid framför blanketter.

Säkra kunskap och konkurrenskraft

Tillgången till utbildning, rådgivning och forskning inom lammproduktion är begränsad. Samtidigt konkurrerar svenska producenter med länder som har bättre villkor. Utan rätt kunskap, stöd och långsiktiga spelregler går det inte att utveckla produktionen eller få fler att satsa.

Ta rovdjurstrycket på allvar

Rovdjursproblematiken är en av de största orsakerna till att producenter slutar. Kostnaderna, både ekonomiska och psykiska, är höga. Förebyggande åtgärder kräver stora investeringar och mycket arbete. Ersättningssystemen behöver stärkas och bli mer träffsäkra. Ansvaret kan inte ligga på enskilda företagare.

De största importländerna är Irland, Nya Zeeland och Storbritannien. Importen ökar särskilt kring påsk och andra högtider när efterfrågan är som störst och det svenska utbudet inte räcker till. Det innebär att mycket av köttet har transporterats långt, trots att svenska producenter håller hög kvalitet. Med bättre förutsättningar skulle en större del av efterfrågan kunna mötas av svenskt lamm, särskilt under högtider.

Idag producerar Sverige bara omkring 23 procent av det lammkött vi konsumerar. Resten importeras, trots att konsumenter efterfrågar svenskt kött med hög djuromsorg och låg antibiotikaanvändning.

Efter flera år av minskad produktion ser vi nu en försiktig vändning. Antalet djur ökar svagt och framtidstron bland producenterna är på väg tillbaka. Men det räcker inte. Utan rätt förutsättningar kommer utvecklingen att stanna av.

Svenska Fåravelsförbundet har som mål att på sikt fördubbla den svenska lammproduktionen. Det är fullt möjligt men då måste näringen behandlas som den strategiska resurs den är.

Fåren behövs mer än någonsin

Många producenter vill växa, investera och bidra mer till svensk livsmedelsförsörjning. Det handlar om allt från att få fler lamm per tacka till att ta fram nya produkter och hitta bättre sätt att möta efterfrågan från konsumenter och handel.

Det finns också en nyfikenhet och en vilja att bli bättre. Producenter tittar på hur andra länder jobbar, vill utveckla avel, förbättra fodereffektiviteten och bygga smartare och mer kostnadseffektivt. Kort sagt, det finns både driv och idéer.

Men framtidstron är inte självklar. Den hänger på att det faktiskt går att få ihop ekonomin. För många är marginalerna små redan idag, och osäkerheten kring regler, stöd och villkor gör att investeringar skjuts på framtiden eller inte blir av alls.

Det är här politiken kommer in. Potentialen finns där. Frågan är om vi tar vara på den?