Afrikansk svinpest

Afrikansk svinpest bröt ut i Fagersta hösten 2023. Myndigheterna införde snabbt restriktioner för att begränsa spridningen, bland annat genom avspärrningar, jaktförbud och smittskyddsåtgärder. Sökinsatser organiserades med hjälp av jägare för att hitta smittade vildsvin, och flera djur avlivades som en skyddsåtgärd.

Kostnader och insatser i siffror:

111 miljoner kronor – Jordbruksverkets totala kostnad för att hantera utbrottet. Siffran avser perioden 2023-09-06 – 2024-06-30.

484 ansökningar om undantag – 253 av dessa beviljades, 124 avslogs då de gällde sådant som redan var tillåtet, 117 avslogs och 6 drogs tillbaka av de sökande.

95 ansökningar om ersättning – av dessa är 74 slutreglerade och ersättning om totalt 4 528 919 kronor har betalats ut. De totala ersättningsanspråken uppgår till 34 207 319 kronor.

14 928 timmar av sökinsatser – fördelade på cirka 625 jägare.

70 smittade vildsvin– samtliga har hittats inom en diameter av 5 kilometer.

116 smittskyddsavlivade vildsvin – totalt i kärnområdet och i ytterområdet.

Källa: SVA

Afrikansk svinpest, ASF, är ett av de största hoten mot svensk grisproduktion. Sjukdomen drabbar tamgrisar och vildsvin, orsakar hög dödlighet och saknar både vaccin och behandling. Även om Sverige sedan september 2024 är fritt från ASF finns smittan i flera närliggande länder, vilket innebär att risken för nya utbrott kvarstår.

För att minska risken krävs ett gemensamt ansvar från samhället. Vildsvinsstammen behöver minska kraftigt och förutsättningarna för jakt måste förbättras. Avfallsanläggningar och rastplatser behöver smittsäkras, samtidigt som informationsinsatser måste minska risken för att smittan förs in från andra länder genom exempelvis livsmedel eller utrustning.

Erfarenheterna från utbrottet i Fagersta 2023 visar att tidiga och samordnade insatser är avgörande. Jägarnas arbete, myndigheternas samverkan och omfattande informationsinsatser bidrog till att begränsa smittspridningen. Samtidigt blev det tydligt att flera delar av beredskapen behöver stärkas.

Om ett nytt utbrott inträffar måste företag som drabbas av restriktioner få full ersättning för förluster och merkostnader. Tydliga regler skapar förtroende och ökar möjligheterna till snabb smittspårning och effektiva åtgärder.

LRF arbetar för att minska risken för framtida utbrott. Det handlar bland annat om att minska vildsvinsstammen, stärka smittskyddet vid avfallsanläggningar och flytta ansvaret för vildsvinsförvaltningen till Jordbruksverket. LRF vill också att staten stödjer en säker hantering av kadaver och slaktavfall från vildsvin.

Samtidigt pågår ett omfattande arbete för att stärka biosäkerheten på svenska grisgårdar. ASF-status är den högsta nivån i branschens frivilliga smittskyddsprogram och kräver omfattande förebyggande åtgärder. Fler företag genomför nu de investeringar som krävs för att höja skyddet mot framtida smittutbrott.