Veterinär service behövs - dygnet runt och i hela landet!

Sedan flera år råder det brist på veterinärer, vilket leder till att veterinära verksamheter begränsas, särskilt på kvällar och helger, eller helt stängs ned. LRF gjorde 2023 en enkät bland djurhållare inom mjölk-, kött-, lamm- och hästnäring. Ungefär 30 % uppgav att de inte har tillgång till veterinär under jourtid. Många är oroliga för hur de ska klara akuta situationer – särskilt hästägare, som även uttrycker oro för att inte få hjälp vid nödavlivning.

Livsmedelsproducerande djur som avlivas trots att de skulle ha kunnat bli friska med rätt vård är också en fråga om svinn av livsmedel. Det är inte rimligt när Sverige behöver producera mer mat till fler och livsmedelsberedskapen stärkas.

Efterfrågan på veterinära tjänster har ökat generellt, även i fråga om sällskapsdjur, vilket kräver fler veterinärer totalt. Samtidigt har det skett en utveckling mot att veterinärer i allt större utsträckning väljer att arbeta med smådjur eller specialisera sig på specifika djurslag.

Jordbruksverket har enligt sina instruktioner det yttersta ansvaret för att se till att det finns dygns- och rikstäckande veterinär service. Samtidigt är den statliga finansieringen av veterinärsektorn inte tillräcklig idag.

Här beskriver Jordbruksverket sitt uppdrag: Veterinär beredskap - Jordbruksverket.se

Frågan om tillgång till veterinärer och hur den veterinära verksamheten ska organiseras har utretts flera gånger, senast i den statliga utredningen Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård som lades fram 2022. Till och med augusti 2025 pågår en utredning om hur en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap bör se ut Uppdrag att utreda utformningen av en tillgänglig, hållbar och effektiv veterinär beredskap - Regeringen.se

Företagare med lantbruksdjur inklusive hästar ska ha tillgång till veterinär service, dygnet runt och i hela landet.

• Fler studenter på veterinärprogrammet  behöver välja en framtid med lantbrukets djur och hästar, och studenterna behöver få tillräckligt med praktik med stordjur ute på gårdarna.

• Alla veterinärer,  inom privat eller statlig verksamhet, bör ges möjlighet att få ekonomisk ersättning för att delta i smittskydds- och/eller djurhälsoberedskap i områden där det saknas marknadsmässiga förutsättningar för etablering av privata aktörer. Det behöver finnas en flexibilitet i organisatoriska lösningar och olika typer av samarbeten bör uppmuntras.

• Säkerställ en tillräcklig statlig finansiering av den veterinära sektorn.  Att starta upp veterinära verksamheter är dyrt och för att jouren ska bära sig i områden med en lägre djurtäthet krävs sannolikt en ökad finansiering.

• Olika möjligheter som kan frigöra veterinärers tid och därmed minska arbetsbelastningen bör undersökas. Att utöka så kallad villkorad läkemedelsanvändning, ViLA, och att utbilda icke veterinär personal att utföra ultraljudsundersökningar på häst är två vägar framåt. 

• I stället för en skyldighet för veterinärer att hålla beredskap vill LRF se aktiva, stimulerande åtgärder som gör verksamheten attraktiv för fler veterinärer.

• Det är viktigt att Jordbruksverket gör en gedigen analys av marknaden och det veterinära underlaget i varje område och att dialog finns med berörda aktörer.

• Staten bör alltjämt ha det fortsatta ansvaret för beredskap mot smittsamma sjukdomar.

Här kan du läsa LRFs remissyttranden som rör frågan om veterinär tillgång.

SOU 2022:58 Bättre förutsättningar inom djurens hälso- och sjukvård (”veterinärutredningen”): Remiss av SOU 2022:58 Bättre förutsättningar inom djurens hälso-och sjukvård - Regeringen.se

Reglering av veterinärpersonal med mera vid höjd beredskap:
Remiss av Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets rapport Reglering av veterinärpersonal med mera vid höjd beredskap - Regeringen.se