Glyfosat

Glyfosat har funnits sedan 1970-talet och är världens och Sveriges vanligaste ämne i växtskyddsmedel och används för att bekämpa ogräs. Det har ett mycket brett användningsområde och i dag finns inget annat preparat eller metod som lika effektivt bekämpar all oönskad växtlighet. Därför var det av stor betydelse att glyfosat efter en lång process fick ett nytt godkännande till och med december 2033.

Beslutsprocessen om förnyande av glyfosat

15 juni 2021 överlämnade myndigheternas utvärderingsgrupp, den så kallade AGG (the Assessment Group on Glyphosate) sina slutsatser till den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, och kemikaliemyndigheten ECHA. Utredningen kom fram till att glyfosat lever upp till gällande lagkrav och föreslog därför att godkännandet förlängs.

KemIs nyhet om utvärderingen

Under hösten 2021 var det möjligt att lämna synpunkter på AGG:s rapport och omkring 3 000 svar kom in i den öppna konsultationen.

I juni 2022 lämnade EFSA över sina och ECHA:s slutsatser till EU-kommissionen. Myndigheterna hade då breddat underlaget genom bland annat dialog med olika experter.

I maj 2022 meddelade EU:s expertmyndigheter EFSA och ECHA att utvärderingsprocessen blivit försenad. De räknade med att kunna publicera sina slutsatser i juli 2023.

15 december 2022 var det datum som glyfosat var godkänt till efter föregående utvärdering. Det gick inte att nå enighet mellan EU-länderna om en förlängning av godkännandet och EU-kommissionen fattade därför själv beslut om att förlänga godkännandet med ett år i väntan på EFSA:s utvärdering.

6 juli 2023 EFSA presenterade sina huvudsakliga slutsatser och skrev då att glyfosat har inga ”critical areas of concern”.

Glyphosate: no critical areas of concern; data gaps identified - EFSA

28 november 2024 EU-kommissionen beslutade att förlänga godkännandet för glyfosat i 10 år till och med den 15 december 2033.

9 konsekvenser om glyfosat försvinner

Jordbruksverket har analyserat möjliga konsekvenser i Sverige om glyfosat skulle försvinna. De är bland annat följande: 

De ekonomiska konsekvenserna beräknas uppgå till mellan 375 och 700 miljoner kronor per år på nationell nivå. 

Den totala samhällsekonomiska förlusten med ökad kväveutlakning och växthusgasutsläpp uppskattas till 425-790 miljoner kronor. 

Resultatförsämring för jordbruksföretag på mellan 300 och 1 500 kronor per hektar och år, även vid en bibehållen skördenivå 

Effekterna skulle bli störst för gårdar med liten fältstorlek, stor vallodling och för växtodlingsgårdar med stor andel höstspannmål i Götalands och Svealands slättbygder. 

Alla trädgårdsgrödor skulle drabbas och ett stort behov av manuell arbetskraft skulle uppstå. 

Det skulle bli svårt att odla fånggrödor och finns risk för minskad höstsådd areal och att svårbrukad jordbruksmark tas ur produktion. 

Ökad kväveutlakning på grund av ökad och tidigare bearbetning och mindre arealer som är bevuxna på hösten och vintern. 

Ökat utsläpp av växthusgaser på grund av ökad bränsleåtgång och ökad odlingsareal om skörden minskar. 

Påverkan på biologisk mångfald är svår att uppskatta. Det kan bli en påverkan på arter och organismgrupper genom direkt kontakt med glyfosat men också långsiktigt på grund av ändringar i hur odlingen sker. Det behövs mer kunskap om hur glyfosat påverkar olika arter. 

Konsekvenser för tio svenska landsbygdsföretag (pdf)

Vad händer på gården om glyfosat begränsas?

Konsekvenser för tio svenska landsbygdsföretag.

Ladda ner

Vad händer på gården om glyfosat begränsas?

Konsekvenser för tio svenska landsbygdsföretag.

Ladda ner

Senast uppdaterad: 2026-06-26