Grön Uppväxling
Sverige står i ett avgörande läge för sin livsmedelsförsörjning. Att förvalta resurser klokt och utveckla det som redan är starkt ligger i lantbrukets natur. Rapporten Grön uppväxling visar att vi kan öka produktionen kraftigt, skapa fler jobb, stärka beredskapen och samtidigt minska klimatpåverkan.
Innehåll
En tydlig väg framåt
Sverige har goda möjligheter att öka livsmedelsproduktionen på ett sätt som gynnar både ekonomi och miljö. Genom att producera mer mat i landet kan jobb skapas samtidigt som klimatpåverkan minskar och den biologiska mångfalden stärks.
En växande livsmedelssektor leder till investeringar, effektivare produktion och nya lösningar som stärker både ekonomi och hållbarhet. Förutsättningarna finns redan. Mark, kunskap, teknik och efterfrågan. Med rätt förutsättningar kan produktionen växa hållbart.
Om rapporten
Rapporten är framtagen av LRF tillsammans med Livsmedelsföretagen, Arla, Lantmännen och Scan Sverige. Den bygger på samarbete mellan näringsliv, organisationer och experter och pekar ut en gemensam väg för hållbar tillväxt och stärkt beredskap.
Det som krävs för att växla upp
Världen präglas av klimatförändringar, konflikter och handelsspänningar som skapar osäkerhet. I det läget blir det extra viktigt att Sverige tar vara på sina styrkor för att producera mer högkvalitativ mat och dryck. För att lyckas med det krävs följande:
Stimulera genomförandet av branschens strategier och handlingsplaner för tillväxt. Genomför åtgärder som leder till att branschgemensamma miljö- och klimatmål uppfylls såsom SBTi och ”Det svenska handslaget för en hållbar livsmedelskedja”.
Omsätt Jordbruksverkets förslag om ökad produktion i konkret politik. Förtydliga och förstärk målet i Livsmedelsstrategi 2.0 om produktionsutvecklingen i hela landet. Sätt främjandeuppdraget i första rummet hos myndigheterna.
Genomför regelförenklingar som möjliggör uppväxlingen. Det finns redan framtagna förslag såsom kontrollutredning, miljötillståndsutredning, mindre detaljreglering/mer målstyrning som bör omsättas i handling. Och minst lika viktigt: lita på att svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter gör rätt för sig.
Öka tillgången till investeringsstöd, förbättrade lånevillkor och andra finansieringslösningar för att möjliggöra investeringar som främjar tillväxt och klimat- och miljöåtgärder.
Bygg upp strategiska omsättningslager och säkra inhemsk produktion av kritiska insatsvaror. Med ökad produktion av biobränsle och fossilfri gödsel stärks beredskapen samtidigt som det bidrar till minskad klimatpåverkan.
Gör ökad livsmedelsexport till en nationell prioritet. Sverige ska fortsätta att skapa tillgång till nya exportmarknader för svenska livsmedel.
Öka offentliga satsningar på tillämpad forskning och innovation inom livsmedelssektorn. Bland annat behövs satsningar på agronomi, växtförädling, djurvälfärd, avel, produktutveckling, digitala lösningar och åtgärder för minskad miljö- och klimatpåverkan.
Utveckla en långsiktig nationell kompetensstrategi för svensk livsmedelsproduktion. Det gäller bland annat att attrahera fler unga till branschens relevanta utbildningar och att främja specifika yrkeskompetenser som slaktare och djurskötare. För att hela livsmedelsproduktionen ska fungera behöver efterfrågan på arbetsledare, drift- och underhållstekniker, livsmedelsoperatörer samt ingenjör inom produktion mötas.
Stärk social hållbarhet och skapa förutsättningar för unga att investera i framtidens lantbruks- och livsmedelsföretag.
Möjliggör investeringar i motståndskraft mot ett mer oförutsägbart klimat, bland annat avseende vattenhushållning och växtförädling. Genomför Vattenkommissionens förslag.
Skapa förutsättningar och finansiering för att genomföra åtgärder för minskad klimatpåverkan från produktionen. Till exempel genom utfasning av fossila insatsvaror. Förbättra kunskapsunderlaget för beräkningar av biogena utsläpp för att säkerställa korrekta prioriteringar.
Främja biologisk mångfald, till exempel inom ramen för pågående regeringsuppdrag om utarbetandet av en nationell naturrestaureringsplan där betesmarker spelar en viktig roll.
Sverige kan producera mer mat och skapa fler jobb
Svensk livsmedelsproduktion är redan en grundbult i ekonomi, sysselsättning och regional utveckling. I dag arbetar omkring 100 000 personer i livsmedelskedjan, från jordbruk till förädling. Med en grön uppväxling kan produktionen växa med tiotals procent och skapa omkring 19 000 nya jobb runt om i landet. Det stärker både skattebasen, den lokala välfärden och möjligheten att hålla landsbygden levande.
En starkare livsmedelskedja gör Sverige mindre sårbart
Rapporten Grön Uppväxling visar att livsmedelsförsörjning behöver ses som en strategisk fråga för Sverige. När omvärlden skakar blir det tydligt hur viktigt det är att kunna producera mer mat på hemmaplan. Ökad svensk produktion minskar sårbarheten, stärker försörjningsförmågan och bidrar till ett mer robust samhälle. Samtidigt kan en växande produktion också gynna biologisk mångfald, naturvärden och utvecklingen av förnybar energi.
Viljan att investera finns men förutsättningarna måste bli bättre
Branschen visar redan framtidstro genom stora satsningar i bland annat Götene, Linköping och Lidköping. Det finns en tydlig vilja att växa, investera och utveckla svensk matproduktion. Men för att hela potentialen ska kunna frigöras behövs långsiktiga spelregler, snabbare tillståndsprocesser, enklare regler och bättre villkor för företagande. Det behövs också insatser som stärker branschens attraktivitet, förbättrar arbetsmiljön och gör det lättare att hitta rätt kompetens i hela livsmedelskedjan.
Vi kan producera mer!
Med kloka satsningar kan Sverige stärka sin egen matproduktion. Det gröna näringslivet är redo att göra jobbet.