– Det känns bra att Centerpartiet och regeringen inser värdet av den svenska livsmedelsproduktionen. Vår konsumentkampanj för att ”Rädda den svenska maten” har gett den effekt som vi hoppades på. Det här ger oss möjligheter att öka den svenska hållbara livsmedelsproduktionen, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

"Kan fortsätta investera"

Samarbetspartierna och regeringen presenterar idag en satsning på Landsbygdsprogrammet där de enligt uppgifter från TT skjuter till totalt cirka 3 miljarder årligen i två år så att programmets budget kan hållas intakt på drygt 5 miljarder kronor per år. 

– Pengarna i Landsbygdsprogrammet möjliggör en fortsatt svensk livsmedelsproduktion. Ger vi svenska bönder rätt förutsättningar stärker vi dessutom vår försörjningsberedskap. Sveriges bönder har ett stort intresse av att investera i miljö och klimat, finansieringen av landsbygdsprogrammet innebär att vi kan fortsätta det arbetet, säger Palle Borgström.

Kompenserar för en minskad EU-finansiering

Regeringens satsning innebär att den nationella medfinansieringen höjs för att kompensera för en minskad EU-finansiering. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Satsningarna på det gröna näringslivet i budgetpropositionen för 2021 syftar till att skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet och bidra till att stärka livsmedelsproduktionens konkurrenskraft samt utvecklingen av en växande bioekonomi. 

I onsdags presenterade regeringen en satsning på bredbandsinvesteringar där det befintliga stödet som Post- och Telestyrelsen hanterar förstärks.  

– Vi välkomnar att regeringen satsar 1,4 miljarder på bredband nästa år. Det är en viktig satsning för att skapa möjligheter att driva företag i hela Sverige. Budgeten för åren 2022-2025 är dock sannolikt för låg för att kunna nå regeringens bredbandsmål om ett "helt uppkopplat Sverige”, avslutar Palle Borgström. 

LRF välkomnar även tidigare aviserade satsningar kring skogsskador, test av vildsvinskött, inhemsk växtförädling och förenklingsarbete.

Sofia Björnsson. Foto: Gunilla Ander, Land Lantbruk/LRF Media

LRFs landsbygdspolitiska expert Sofia Björnsson reder ut siffrorna

LRF har sagt att man vill se en ökad nationell medfinansiering på 500 miljoner kronor och nu pratas det om tre miljarder – hur hänger siffrorna ihop?  

Vi har utgått från en beräkning på hur stor EU-finansieringen blir till det svenska landsbygdsprogrammet. Den överenskommelse om EUs långtidsbudget som stats- och regeringschefer träffade i juli i år innebär att det svenska landsbygdsprogrammet tilldelas mellan 350 och drygt 500 miljoner kronor mindre per år. Det beror på om pengarna från EUs återhämtningsplan "Next Generation EU" räknas med eller inte

Hur har regeringen räknat då?

Regeringen har utgått från de siffror som finns i budgetpropositionen från hösten 2019. Där hade de angett en väldigt låg nationell medfinansiering för 2021 och 2022 om endast 1 miljard kronor per år. De siffrorna såg inte LRF som realistiska utan endast som någon form av indikation om att pengar  behövs. Det är dessa siffror som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna nu har förhandlat om och ökat till drygt 3 miljarder kronor per år.  

Om man jämför med tidigare år, blir summan högre eller lägre?

Totalt blir omfattningen av landsbygdsprogrammet för åren 2021 och 2022 ungefär detsamma som det varit ett genomsnittsår under de senast åren, drygt 5 miljarder kronor per år.  

Slutligen, hur påverkar detta på gårdsnivå 

I dagsläget har vi bara information om omfattningen, inte information om innehållet. Det troliga är att regeringen nu kan lägga medel på olika former av investeringsstöd, som till exempel för stallbyggnader, våtmarker och andra miljöinriktade investeringar men också startstöd för unga lantbrukare. Jordbruksverket presenterade i somras ett förslag till utformning av landsbygdsprogrammet för perioden 2021-2022 där de lyfte upp åtgärder som ska bidra till att uppfylla den nationella livsmedelsstrategin, och många av deras förslag gick i linje med LRFs prioriteringar. Det är dock upp till regeringen att formulera den slutliga utformningen.