I år har 600 bönder planterat 12 500 kilometer blommande kantzoner på svenska åkrar – vilket motsvarar sträckan Malmö-Umeå. Dessutom har 500 hektar åkrar i träda såtts in med blommor.

Den omtalade biodöden är ett stort hot mot allt växtliv. För bönderna är det extra viktigt med pollinerare för att kunna skörda det som sås på åkrar och frilandsodlingar. Medvetenheten är numera stor bland lantbruket och för varje år genomförs fler metoder för att hjälpa olika pollinerande insekter.

Tre gånger så mycket blommor

I träda, åker- och vallmark, som läggs i vila för att återfå växtkraft till kommande odlingsår, sås numera blommande växter in. Inom ramen för EUs förgröningsstöd för att gynna pollinerare, andra nyttodjur och fjärilar, har i år 1900 hektar fått blommande inslag. Det är mer än en tredubbling jämfört med 2018 då blommor såddes in i 578 hektar.

Sedan tidigare har det stora pollineringsprojektet ”Hela Skåne blommar”, sponsrats av privata företag och letts av Hushållningssällskapet. I år har projektet utökats till ”Hela Sverige blommar”. Det innebär att motsvarande 1 000 fotbollsplaner, 500 hektar odlingsmark, har fått insådd av blomfrön i marker som ligger i träda.

Mer mellangrödor

Fler och fler bönder odlar mellangrödor, innan nästa huvudgröda, som honungsört, oljerättika och andra arter för att öka koldioxidinlagringen och öka markens bördighet, samtidigt som det lockar till sig insekter, enligt en undersökning som LRF genomförde förra året.

Miljörådets årsrapport visar att flera länsstyrelser gör ett viktigt jobb med regionala livsmedelsstrategier som ökar förutsättningarna för biologisk mångfald. Det handlar bland annat om regionalt arbete för att bättre förutsättningarna för pollinerare – som är förutsättningen för ökad biologisk mångfald. Några exempel:

I Halland erbjuds rådgivning för att skapa blomrika miljöer och boplatser för pollinatörer.

I Blekinge styrs arbetet med ett särskilt pollineringsuppdrag.

I Jönköping har demonstrationsområden skapats för att visa hur gammal vall (gräsbevuxen mark) kan omvandlas till blommande äng.

Ökat intresse för betesmarker

Det finns även ett stort och ökande intresse för restaurering av betesmarker. Mellan 2015 och 2018 har 5 900 hektar mark röjts eller restaurerats med medel från landsbygdsprogrammet. Ytterligare en positiv utveckling för den biologiska mångfalden är att andelen ekologisk produktion i slättlandskap har ökat från 8 till 14 procent mellan 2009 och 2019, vilket ökar variationen i landskapet.

Fyra exempel på åtgärder

Undersökningsföretaget Landja ställde nyligen frågan till lantbrukare om de har gjort/gör eller kommer genomföra olika åtgärder för att gynna mångfalden de kommande 12 månaderna. Svaren från Götalands slättbygder visar att:

19% tänker anlägga våtmarker/småvatten/dammar

26% tänker så skyddsgrödor runt fältbrunnar

25% planerar mer varierad växtföljd

30% sköter vägkanter/kantzoner vid vatten för att öka blomningen