– Vi varnade för att vi började se en oroväckande prisutveckling på insatsvaror redan i förra kvartalet. Tyvärr bekräftas nu vår framtidsspaning. Vi ser en dramatisk försvagning av synen på den framtida konjunkturen bland många företag i det gröna näringslivet, säger LRFs vd Anna Karin Hatt.

Fortsatt stor efterfrågan på svenska råvaror…

Pandemin med ökat hemarbete och en ökad vilja att konsumera hållbart har samtidigt bidragit till en ökad efterfrågan på svenska råvaror. Det finns inget i kvartalets index som tyder på att man uppfattar en förändring i den positiva trenden. Tvärtom upplever merparten av företagen fortsatt en god efterfrågan och en högre prisbild på sålda varor och tjänster än tidigare

.… men priset på insatsvaror skenar

Däremot har kostnaderna för de insatsvaror som behövs för att kunna producera skenat. Priset på kvävegödsel har exempelvis ökat med 240 procent på bara ett år, och världsmarknadspriset på diesel har nästan fördubblats. LRFs beräkningar visar att lantbrukets kostnader för diesel, kvävegödsel, el och soja ökat med 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Det motsvarar mer än en tredjedel av det samlade årliga investeringsutrymmet i svenskt lantbruk. Därmed riskerar investeringarna för att både vidmakthålla och öka livsmedelsproduktionen, och samtidigt öka investeringarna i hållbar omställning av matproduktionen, att bromsas och försenas. Det är särskilt bekymmersamt eftersom svenskt lantbruk är och vill fortsätta vara ett av världens mest hållbara och ett föredöme globalt.

– Det är ett allvarligt läge. Bilden för det fjärde kvartalet understryker vikten av att lantbruket snabbt får kompensation för de snabbt stigande produktionskostnaderna. Nu krävs politisk handlingskraft. LRF har nyligen presenterat flera förslag till ett hållbart krispaket för att både lindra de akuta effekterna av prisökningarna men också öka samhällets investeringar i de fossilfria alternativ som både skulle göra oss mer hållbara och mindre sårbara för den typ av utveckling vi nu ser, säger Anna Karin Hatt.

Åtgärder krävs för att möta krisen

De stigande priserna på insatsvarorna och oron för nya CAP, EUs jordbrukspolitik, gör att många djuruppfödare har svårt att ta beslut och planera inför framtiden. Detta sammantaget gör att försörjningstryggheten riskerar försvagas ytterligare.

– Långsiktigt råder inga tvivel om att svensk livsmedelsproduktion måste ha goda förutsättningar att växa för att bidra till att möta även globala behov. Länder på Sveriges breddgrader blir allt viktigare i framtiden för den globala matförsörjningen. Men ska svenska bönder kunna möta framtiden krävs det insatser nu för att komma igenom den snabbt eskalerande kostnadskrisen, avslutar Anna Karin Hatt.

Skogen mer positiv

Växtodlarna flaggar för brist på gödning och tomatodlare riskerar att fördubbla sina energikostnader. Men det är inte bara matproduktionen som hotas. Vinterns snöröjning riskerar att bli en minusaffär även för entreprenadverksamheten.

Den enda bransch som har kvar en positiv syn på konjunkturen är skogen. De faller från förra kvartalets rekordnotering på grund av lägre förväntningar på timmerprisutvecklingen och massavedspriserna.

Jämförande totalindex

  • Q4 2021: 91,2
  • Föregående kvartal (Q3 2021): 100,6
  • Samma period föregående år (Q4 2020): 102,6

Här kan du läsa hela rapporten med branschspecifikt index.

Fakta om Grönt näringslivsindex
Grönt näringslivsindex bygger på uppfattningen om konjunkturen bland 950 företagare i de gröna näringarna. Frågorna berör produktion, priser på producerade varor och tjänster, historisk och framtida lönsamhet, efterfrågan samt priser på insatsmedel. Undersökningen genomfördes under oktober, 2021.

Här hittar du alla tidigare rapporter.

Se SVT-inslaget om hur de dyra insatsvarorna påverkar på gårdsnivå.