Matakademin ger elever kunskap om matens ursprung

2026-09-04

Vad krävs för att odla spannmål och föda upp djur? Och hur ser råvarans väg från gården till butikshyllan ut? Det får eleverna i den nya profilkursen Matakademin på Kastanjeskolan i Tomelilla lära sig. Satsningen har vuxit fram genom ett nära samarbete mellan skolan och LRFs kommunavdelning i Tomelilla.

I höst startade Matakademin, en ny profilinriktning för elever i årskurs 7. De 18 elever som antagits till den första årskullen får två extra lektioner i hem- och konsumentkunskap varje vecka under hela högstadietiden. Men undervisningen stannar inte i hemkunskapssalen.

Studiebesök, gästföreläsningar och praktiska inslag ute i lantbruket är en viktig del av upplägget. Målet är att ge eleverna en djupare förståelse för hur maten produceras och vilka led som finns på vägen från jord till bord.

– Det är framtidens konsumenter som går på skolan, kanske också blivande kockar, restaurangägare eller inköpare. Att ge dem kunskap om hur mat produceras och om värdet av svensk livsmedelsproduktion är viktigt, säger Håkan Svensson, ordförande i Tomelillas kommunavdelning.

En man på ett fält. — Håkan Svensson utgör länken till lantbruket och är den som guidar eleverna i fält.

Unikt samarbete mellan skola och lantbruk

Idén till profilinriktningen föddes vid ett möte i kommunens näringslivsråd, där Kastanjeskolans ledning berättade om ambitionen att stärka kontakten mellan skolan och det lokala näringslivet. Håkan Svensson, som kommer från en lärarroll vid Bollerups naturbruksgymnasium, men också har drivit lantbruk under större delen av sitt liv, såg genast möjligheter till samverkan. Efter många samtal blev visionen verklighet.

Det här är ett pilotprojekt där vi tillsammans testar nya sätt att koppla samman undervisning och livsmedelsproduktion. Erfarenheterna vi samlar nu kan förhoppningsvis komma fler skolor och kommunavdelningar till nytta framöver, säger Håkan.
Under höstens första aktivitet besökte eleverna Bollerup, för att lära sig mer om maskiner, grödor och lantbrukets vardag. Där fick de fundera över vad som ligger bakom de råvarorna de senare använder i hemkunskapssalen.

– För många av eleverna var det första gången de kom så nära lantbruket. När de får se, känna och ställa frågor blir kunskapen mycket lättare att ta till sig, säger Håkan.

Under de kommande tre åren ska eleverna att arbeta med teman som spannmålsodling, rotfrukter, lokala producenter och hållbar matproduktion. Kunskaperna tas sedan med tillbaka till hemkunskapssalen där teori omsätts i praktisk matlagning.

Monica Ek och Pernilla Jakobsson, lärare i hem- och konsumentkunskap och två av initiativtagarna till profilen, ser satsningen som ett sätt att bygga vidare på elevernas stora matintresse.

– Vi märker att eleverna är väldigt engagerade. Genom att kombinera praktiska moment med möten ute i verkligheten skapar vi både matglädje och kunskap som de har nytta av resten av livet, säger Monica.

Två kvinnor framför en stenvägg. — Monica Ek och Pernilla Jakobsson är lärare i hemkunskap och huvudlärare i Matakademin på Kastanjeskolans högstadie i Tomelilla.

En satsning för framtidens konsumenter

Ambitionen är att Matakademin ska växa successivt. I dag omfattar satsningen en årskurs, men om tre år är målet att den ska finnas i samtliga årskurser på högstadiet.

För Tomelillas kommunavdelning handlar samarbetet om att öka förståelsen för svensk livsmedelsproduktion hos nästa generation. Samtidigt visar satsningen hur kommunavdelningar och skolor tillsammans kan skapa undervisning där teori möter verklighet.

Förhoppningen är att Matakademin inte bara ska ge Tomelillas elever en större förståelse för svensk livsmedelsproduktion, utan också inspirera fler kommunavdelningar att bygga broar mellan skolan och de gröna näringarna. När unga får upptäcka matens väg från jord till bord skapas både kunskap, förståelse och framtidstro, avslutar Håkan.