Så kan växtbaserat stärka svensk livsmedelsproduktion

Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 slår fast att den svenska livsmedelsproduktionen ska öka och samtidigt stärka svensk konkurrenskraft, beredskap och klimatnytta. För att nå dit krävs gemensamma insatser från politiken, myndigheterna och näringen.

Den växtbaserade näringen har tagit första steget och står för första gången samlad bakom en gemensam färdplan för ökad tillväxt av växtbaserade livsmedel. Nu behöver politiken ta nästa steg.

Tillväxtagenda Växtbaserat visar vägen framåt 

Den växtbaserade värdekedjan utvecklas snabbt och kännetecknas av stark innovationskraft. Med goda odlingsförutsättningar och ett lågt klimatavtryck kan en ökad växtbaserad livsmedelsproduktion bidra till fler jobb, stärkt beredskap, nya exportmöjligheter och minskat importberoende.

Men trots goda förutsättningar bromsas utvecklingen av svag efterfrågan, höga odlingsrisker och brist på ekonomiska incitament för investeringar. För att frigöra tillväxtkraften i svenska växtbaserade livsmedel krävs därför en långsiktig strategi som omfattar hela värdekedjan, från odling och förädling till export och konsumtion. 

Därför har LRF har tillsammans med Livsmedelsföretagen, Sweden Food Arena, Lantmännen, Orkla Foods, Sevan, Svensk Dagligvaruhandel och SimSuFoods samlat näringen i Tillväxtagenda Växtbaserat. Genom intervjuer med totalt 19 företag och organisationer har branschen identifierat åtgärderna som krävs för att skala upp produktionen, stärka efterfrågan och driva innovation.

Tre avgörande områden för tillväxt

1. Främja konsumtionen av svenska växtbaserade livsmedel
   För att öka volymen krävs att svenska växtbaserade produkters värde lyfts fram tydligare, särskilt i offentliga upphandlingar. Livsmedelsverkets rekommendation är att äta 500 gram frukt och grönt per dag och att baljväxter bör ätas ofta. Samtidigt behöver ett exportprogram utvecklas för att stärka svensk konkurrenskraft internationellt och näringen behöver samverka för att utveckla attraktiva produkter som möter konsumenternas krav. 
2. Öka produktionsvolymen och sänka produktionskostnaden för baljväxter
   Baljväxter är en stark svensk hållbarhetsresurs och en nyckel till ökad inhemsk proteinproduktion. För att öka produktion, förädling och efterfrågan behöver näringen utveckla affärs- och kontraktsmodeller som driver expansion och innovation samt fördelar riskerna genom hela värdekedjan. Politiken behöver samtidigt bidra med ekonomiska incitament, ökade investeringar i nödvändig infrastruktur samt ett stärkt samarbete mellan offentliga och privata aktörer.   
3. Utveckla nästa generations växtbaserade proteinprodukter
   För att Sverige ska kunna konkurrera på både nationella och internationella marknader krävs långsiktiga satsningar på forskning och innovation genom hela värdekedjan.  Det förutsätter att näringen driver och investerar rätt, samtidigt som politiken säkrar långsiktiga satsningar, samlar resurser i starka forsknings- och innovationscenter samt bygger modern test- och demoinfrastruktur som gör det möjligt att skala upp.

Näringen har satt planen, nu behövs handling

För första gången står den växtbaserade värdekedjan samlad. Näringen har identifierat hindren, enats om lösningar och visat vilken roll växtbaserat kan spela för att nå målen i Livsmedelsstrategin 2.0. Med politisk handling kan vi ta tillvara värdekedjans stora tillväxtpotential och bidra till att bygga en stark och motståndskraftig livsmedelsnation.

I bifogat dokument finns hela rapporten Tillväxtagenda Växtbaserat att läsa.