Vatten och klimat viktiga frågor

Klimatfrågan är en av väljarnas sex viktigaste frågor inför valet 2026. Samtidigt är vatten kanske den tydligaste konsekvensen av klimatförändringarna, ändå förvånansvärt osynlig i debatten, menade reportern från Sveriges Radio, på plats hos Anderas Wiklund. ”Ingenstans märks detta tydligare än på Gotland”.

Och för lantbruket på Gotland är konsekvenserna redan välkända. Sommaren 2018 blev en traumatisk erfarenhet för många. Den extrema torkan ledde till nödslakt av djur, skördebortfall och ekonomiska förluster på omkring 800 miljoner kronor – bara på Gotland.

För potatisodlaren Andreas Wiklund, på Stora Tollby Trädgård utanför Visby, var det en sommar präglad av stress och ständig oro. Vattnet räckte precis, tack vare år av förberedelser.

– Utan mina två dammar hade vi inte haft den produktion vi har i dag. Punkt slut, säger han.

Dammarna är stora. De täcker närmare 10 hektar och innehåller ungefär 200 000 kubikmeter vatten. Men viktigare ändå: de är genomtänkta. Här samlas nederbörd från väl dränerade marker. Vatten lagras över tid, cirkulerar i ett slutet system och skapar ett lokalt kretslopp som tjänar både jordbruket och naturen, utan något läckage av vatten eller näring till Östersjön.

Arbetet började innan torkåret. Redan 2017 hade Andreas investerat i byggnationen av egna dammar för att härbärgera vattenvolymerna. Hösten var ovanligt blöt, dammarna fylldes – och året därpå visade det sig vara helt avgörande.

– Det var på håret. Men det räddade oss.

Detta är kärnan i varför hans arbete lyftes fram när Sveriges Radio sändes valspecial-programmet från Gotland. Vattenhanteringen är inte en akut nödlösning, utan en långsiktig klimatanpassning. Dammarna fungerar som försäkring, inte bara för verksamheten utan för hela det lokala ekosystemet.

Vattnet används inte bara till grödorna. I dammarna finns fisk, kräftor och groddjur. Fågellivet har ökat. Det som skapades för att säkra produktionen har samtidigt skapat en biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

Det är precis denna typ av cirkulära system som forskningen pekar ut som nödvändig framåt: dikningsarbeten som gör att vatten från regnperioder och blöta marker kan samlas och lagras för att användas under torrperioder, vatten som stannar i landskapet – i stället för att snabbt försvinna ut i Östersjön och bidra till övergödning.

Håll utkik efter kurser och inbjudningar som LRF och andra ger kring dikning, dammar och våtmarker. Sverige värms upp ungefär dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Det ger torrare somrar, högre avdunstning och kraftiga skyfall som gör att grundvattnet inte hinner fyllas på. Resultatet är längre perioder av vattenbrist, även under tider på året som tidigare betraktades som säkra. Här kan diken och dammar vara räddningen.

Vatten är inte bara en miljöfråga längre, utan har lika mycket blivit en del av vår försörjningsberedskap och den nationella säkerheten.

Läs mer om Anderas Wiklund som månandens bonde, augusti 2025.