Varför låter vi grödorna torka bort? – Uppdragsbeskrivning

Uppdraget fastställs av LRF:s växtodlingsdelegation via styrgruppen för projektet Framtidssäkra svensk växtodling.

I dag bevattnas bara en bråkdel av Sveriges åkermark. Uppdraget är att kartlägga vad som hindrar investeringar i bevattning och föreslå lösningar som förenklar och gör det mer ekonomiskt hållbart att ta till vara vattenresurser – utan att kompromissa med miljömässig och social hållbarhet.

Det ska göras en analys som identifierar nuläget och de hinder som påverkar investeringar i utökad bevattningskapacitet på svenska gårdar och föreslå eventuella åtgärder för regelförändringar och stödinsatser och andra främjande insatser. 

Ett fåtal människor i Sverige besitter gedigen senior kompetens inom agrar vatteninfrastruktur. Detta uppdrag tilldelas med fördel en uppdragstagare ur det agrara näringslivet, exempelvis rådgivare, med intresse för jordbrukets vatten i allmänhet och bevattning i synnerhet. LRF Växtodling tar ansvar för viktiga framtidsfrågor för att bygga kompetens kring vatten i Sverige. Genom uppdraget erbjuds möjlighet till gedigen fördjupning i frågorna, viktiga kontaktytor för nätverksbygge och kunskapsdelning och tillgång till mentorskap vars erfarenhet och kunskap härmed tas tillvara i hos morgondagens experter.

En framtidssäkrad svensk växtodling stärks av ökade möjligheter till bevattning i ett förändrat klimat. I dagsläget är det ca 5 procent av Sveriges åkermark som kan bevattnas och ännu mindre som bevattnas i praktiken. Det finns indikationer på att den bevattningsbara arealen minskar. Detta innebär att svensk växtodling är till 95 procent regnvattendriven, vilket innebär att en stor del av svensk livsmedelsproduktion är mycket känslig för den ökade frekvensen av torra perioder som är ett resultat av klimatförändringarna. En ökad bevattning är viktigt för att minska sårbarheten för svensk livsmedelsproduktion.

Tillgång till vatten för bevattning kan lösas på olika sätt, men på många håll är ytvatten den vanligaste källan. Det handlar både om sjöar och andra vattendrag. Grundvatten kan dock användas i vissa delar av landet. När flera lantbrukare vill ta vatten hur ett vattendrag så kan det uppstå en konkurrenssituation, dels mellan lantbrukarna sinsemellan, också mellan lantbrukets behov av vatten och det allmänna intresset att säkerställa att vattendrag inte påverkas för mycket av vattenuttag. Att bygga bevattningsdammar kan vara ett sätt att minska konkurrensen om vatten, men detta är dyra investeringar och det är sällan lönsamt att bygga bevattningsdammar om det finns annan tillgång till ytvatten.

Sverige har cirka 100 000 sjöar och i stora delar av landet så finns det egentligen ingen konkurrenssituation, varken lantbrukare emellan eller med hänsyn till vattenmiljön. Trots detta så rapporterar lantbrukare om att länsstyrelser kräver att de ska söka tillstånd för bevattning, trots att det är uppenbart att det medför en ringa påverkan på vattenmiljön och borde kunna hanteras som en anmälan om vattenverksamhet. Det finns alltså ett tydligt behov av åtgärder för att förenkla för möjligheterna att göra vattenuttag. Här finns det olika underlag som vägleder länsstyrelsens arbete, både nationellt hos Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten men även regionala vattenförsörjningsplaner.

LRF:s målbild är att fler lantbruksföretag ska ha möjlighet att bevattna sina grödor vid behov, att det ska vara enkelt att erhålla nödvändiga tillstånd för vattenuttag och vara möjligt att investera i effektiv bevattningsteknik som gör svensk växtodling mer robust. Uppdraget består i att genomföra en analys som identifierar de hinder som bromsar investeringar i utökad bevattningskapacitet på svenska gårdar och föreslå eventuella åtgärder för regelförändringar och stödinsatser.

Analysen ska beröra:

• Identifiering av de vanligaste hindren som bromsar investeringar i utökad bevattningskapacitet på svenska gårdar, föreslå hur hinder kan undanröjas.
• Ekonomi och finansiering av anläggningar för bevattning och vattenuttag, föreslå hur fler investeringar kan möjliggöras.
• Hur vattenuttag för bevattning ska kunna ske med rimliga och förutsägbara villkor juridiskt, föreslå förenklingar och förbättringar.
• Eventuella goda exempel från jämförbara länder.

I de fall analysen identifierar brister i dessa delar ska det förtydligas hos vilken/vilka aktörer ansvaret ligger, för att komma till rätta med bristerna. I de fall uppdragstagaren identifierar en variation i tillämpning bör goda exempel från väl fungerande tillämpningar beskrivas och tas till vara i förslagsdelen. 

Genomlysningen bör göras både på samhälls- och företagsnivå och parametrarna ska vara juridik, ekonomi och livsmedelsproduktion. 

Kartläggningen ska resultera i förslag på konkreta åtgärder lämpliga för LRF att driva i ett påverkansarbete för att öka lantbrukets möjlighet till bevattning. Om analyserna visar att det finns brister i lagstiftning eller tillämpning av lagstiftningen som styr bevattning ska förslag till ändring lämnas. 

Analysen ska innehålla tydliga förslag till åtgärder som syftar till att förbättra lantbrukets klimatanpassning vad gäller bevattning. Det finns flera faktorer som påverkar bevattning, både ekonomiska, juridiska och naturgivna förutsättningar vad gäller tillgång på vatten.

• Föreslagna åtgärder kan omfatta ekonomiska eller juridiska styrmedel samt informations- och utbildningsinsatser mot specifika målgrupper.
• Vad gäller att spara vatten i bevattningsdammar så bör särskilt beaktas var det rent geografiskt kan vara en rimlig åtgärd utifrån lönsamhet och tillgång på vatten.

Uppdragstagaren ska sammanställa en nulägesbedömning av jordbrukets tillgång till bevattning och hur utvecklingen sett ut de gångna fem till tio åren.

Behov, möjligheter och hinder för bevattning har sannolikt tidigare utretts flera gånger av exempelvis Jordbruksverket och resultaten av en sökning och genomläsning av bevattningskopplade projekt, undersökningar och kunskapsmaterial bör ingå i denna kartläggande analys.

Regeringens Livsmedelsstrategi 2.0 ska också beaktas i arbetet, i synnerhet de åtgärder som direkt berör vattenhushållning och bevattning i avsnittet Fokusområde Ökad robusthet i livsmedelskedjan. Jordbruksverkets Kraftsamling Vatten bör involveras och bevattningsrelaterade delar i utlysningar, projekt med mera. Kartläggas vad är gjort och vad är i görningen? Slutsatserna från det pågående regeringsuppdraget till Havs- och vattenmyndigheten om vattenbalans för Sverige ska ingå i analysen. Även nytt dataunderlag från RISE-projekt om att bevattna med avloppsvatten ska användas. Utöver ovan givna förslag kan även andra källor inkluderas. 

Följande metoder kan vara lämpliga:

• Analys av bevattningsbar areal i dag, utifrån befintliga undersökningar såsom Jordbrukets Ekonomi och Hållbarhet med mera.
• Intervjua ett antal rådgivare inom bevattning för att få en överblick över status, problemställningar och andra inspel inför nedanstående informationsinhämtning.
• Kontakta och fråga Jordbruksverket om deras syn och uppdrag kring bevattning samt hur stödet utformas och används över landet samt om de ser skillnader i länsstyrelsernas hantering i prövning av ärenden och ur stödhänseende.
• Kontakta och fråga länsstyrelsen hur anmälan och tillstånd för uttag av vatten för bevattning hanteras, krav på mätutrustning och dokumentation osv, i minst fem representativa län (exemeplvis. Skåne, Blekinge, Kalmar, Gotland, Halland, Västra Götaland, Östergötland, Västmanland och/eller Örebro).
• Analys av utbyggnaden av bevattningsmöjligheter genom att följa upp omfattningen av givna tillstånd och investeringar i bevattningsdammar hos länsstyrelserna (frågan kan vara lämplig att ställa i samband med punkten ovan).
• Genom en kvantitativ undersökning till lantbrukare kartlägga upplevt behov av klimatanpassning genom möjlighet att bevattna och vilka hinder som bromsar dem.
• Kvalitativ informationsinhämtning genom intervjuer med några aktiva lantbrukare för ett jordnära perspektiv kring bevattningsfrågor i deras primärproduktion.
• GIS-analys för att identifiera antalet lantbruksföretag som skulle kunna göra direktuttag av vatten från sjöar och vattendrag (exempelvis hur mycket åkermark finns inom fem kilometer från sjöar större än 10 hektar?).

En referensgrupp sätts samman som bollplank och expertis utifrån respektive deltagares kunskapsområde. Referensgruppen sätts samman av uppdragsgivaren men kan kompletteras utifrån förslag från uppdragstagaren. Kontakt med referensgruppen sker i första hand individuellt med referensgruppens medlemmar på uppdragstagarens initiativ för att skapa tempo i kartläggningen, men något eller några möten med hela referensgruppen kan vara lämpliga.

Uppdragstagaren kan även inom ramen för sitt uppdrag knyta till sig ytterligare sakkunniga i bevattningsrelaterade frågor. Dessa kan ges möjlighet att lämna inspel och delge sina reflektioner vilka inarbetas i kartläggningen och analysen om relevant. I de fall ersättning äskas från tillfrågade sker först avstämning med beställaren.

• SMHI
• LRF:s vattengrupp
• Jordbruksverket – Kraftsamling Vatten
• Hydrotekniska sällskapet
• Fristående konsulter och experter på området
• SLU

• Uppstart uppdrag september 2026.
• Veckovisa avstämningar med ansvarig mentor.
• Två möten med referensgruppen, digitalt eller fysiskt. Därtill enskilda avstämningar med referenspersoner som ges möjlighet att lämna synpunkter utifrån respektive expertområde under arbetet.
• Halvtidsavstämning med beställaren, teamsmöte, mitten av oktober.
• Slutrapport november 2026, cirka 40 sidor, en populärvetenskaplig sammanfattning på två sidor samt en PPT-presentation som tydliggör resultat och slutsatser.
• Muntlig presentation av resultatet för beställaren på plats i Stockholm preliminärt slutet november 2026, eventuellt i samband med aktivitet/konferens "Jordbrukets vatten – aktuellt och på gång".
• Uppdragstagaren även senare tillgänglig för ytterligare presentationer / frågor i samråd med beställaren.