PFAS och lantbruket

PFAS, eller per- och polyfluorerade alkylsubstanser, är ett samlingsnamn för över 10 000 industriellt framtagna kemikalier, ofta kallade "evighetskemikalier" på grund av sin mycket stabila struktur. Dessa ämnen är svårnedbrytbara och kan finnas kvar länge i miljön. Den största kända utsläppskällan i Sverige är användning av brandskum vid brandövningar.

Föroreningar förekommer särskilt i mark och vatten nära flygfält, brandövningsplatser, avfallsanläggningar och vissa industrier där brandskum eller brandfarliga vätskor har använts. PFAS finns också i många vardagsprodukter – som impregneringsmedel, kosmetika, rengöringsmedel, medicinteknisk utrustning, tandvårdsmaterial, elektronik och byggnadsmaterial – samt i vissa växtskyddsmedel.

PFAS renas inte bort med vanliga metoder och har påträffats i yt- och grundvatten, dricksvatten och i vissa livsmedel. Under de senaste åren har användningen av PFAS börjat regleras allt mer, både i Sverige och inom EU.

I dag finns gräns- och riktvärden för PFAS i flera livsmedel, bland annat kött, mjölk och ägg. Gränsvärdena för dricksvatten till människor har skärpts successivt och sänks ytterligare 2026. För dricksvatten till djur finns ännu inga fastställda gränsvärden.

I Sverige är PFAS-föroreningar oftast koncentrerade till specifika områden, särskilt där brandskum använts. Samtidigt kan ämnena spridas via vatten, vilket innebär att även lantbruk som inte ligger nära den ursprungliga källan kan påverkas. 

För lantbrukare kan PFAS-föroreningar innebära att produktionen tillfälligt måste stoppas, med inkomstbortfall och ökade kostnader som följd. Samtidigt är ersättningsprocesserna ofta långa och komplicerade, även när snabba åtgärder krävs för att begränsa skadorna. Om föroreningar sprids till mark, vatten och foder i större omfattning riskeras inte bara enskilda verksamheter – på längre sikt kan även Sveriges livsmedelsförsörjning påverkas. 

PFAS förekommer även i vissa växtskyddsmedel som är godkända av svenska och europeiska myndigheter. 

Sommaren 2025 fattade Danmark beslut om att med nästan omedelbar verkan förbjuda växtskyddsmedel, totalt sex verksamma ämnen och 33 enskilda produkter som bryts ned till TFA (triflourättiksyra), den minsta PFAS-molekylen.

Miljøstyrelsen forbyder 23 pesticidmidler - Miljøstyrelsen

Eftersom Danmark och Sverige, och övriga nordiska samt baltiska länder, har ett samarbete kring godkännanden av växtskyddsmedel behöver Kemikalieinspektionen (KemI) undersöka vad det danska beslutet innebär för svensk del. Myndigheten har därför beslutat att ompröva de växtskyddsmedel i Sverige som bryts ned till TFA

Växtskyddsmedel som kan bilda TFA omprövas för att skydda grundvattnet - Kemikalieinspektionen. 

Även Norge omprövar berörda växtskyddsmedel.

PFAS-stoffet trifluoreddiksyre (TFA) | Mattilsynet 

Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, arbetar på en rapport om riskerna med TFA. Den är försenad men väntas bli klar sommaren 2026. 

LRF arbetar för att synliggöra lantbrukets situation i denna komplexa fråga – både genom att lyfta konsekvenserna för drabbade lantbrukare och genom att verka för en balanserad hantering där miljö, livsmedelssäkerhet och produktionsförutsättningar vägs samman.

LRF bevakar och driver frågor som rör rättssäkerhet, tydlig samordning, praktisk vägledning och snabb ersättning till lantbrukare som påverkas, bland annat.

Fördjupad dialog bättre stöd till PFAS drabbade lantbrukare

LRF stödjer KemIs omprövning av växtskyddsmedel som bryts ned till TFA och att dessa fasas ut om det visar sig vara nödvändigt för att skydda grundvattnet. Men i många fall saknas helt alternativa metoder och utvecklingen går långsamt. På kort sikt vore det därför inte möjligt att producera höstvete, potatis, oljeväxter och trädgårdsgrödor i dagens volymer. Politiker och myndigheter behöver släppa fram nya tekniska lösningar och bana väg för mer riktad forskning på svenska skadegörare, bland annat.

Växtskyddsmedel med TFA-ämnen omprövas