Antibiotika
Sverige har länge varit ett av de länder i EU som använder minst antibiotika inom djurhållning. Genom tidiga förbud, ett starkt fokus på förebyggande djurhälsa och nära samarbete med veterinärer och myndigheter har svenskt lantbruk byggt upp ett arbetssätt som ofta lyfts internationellt.
Sverige och EU:s arbete mot antibiotikaresistens
Sverige har länge varit ett föregångsland i arbetet mot antibiotikaresistens. Vi har en av de lägsta antibiotikaförsäljningarna i EU och införde redan 1986 ett förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte, vilket vi var först med i världen. Sedan dess har lantbrukare, veterinärer och myndigheter arbetat tillsammans för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. I EU infördes motsvarande förbud först 2006.
Grunden i det svenska arbetet är att djur ska vara friska från början. God djurhållning, bra smittskydd och förebyggande insatser minskar behovet av antibiotika och gör att behandling bara används när den verkligen behövs.
EU-kommissionen lyfte under 2024 Sverige som ett föredöme inom djurhälsa, smittskydd och kontroll av antibiotikaanvändning. Sverige får också uppmärksamhet för sitt arbete med att samla in och analysera data kring antibiotikaförsäljning och resistensutveckling. Trots sin storlek har Sverige därför en roll i att påverka hur frågan hanteras inom EU.
Sedan 2022 gäller nya EU-regler för läkemedel till djur. De innebär bland annat striktare krav på rapportering och bättre möjligheter att följa hur antibiotika används i olika länder. Syftet är att minska onödig användning och skapa mer jämförbara data inom hela unionen.
Antibiotika ska alltid användas när djur är sjuka och behöver behandling, men så sparsamt som möjligt. Ett ansvarsfullt arbetssätt bygger också på förebyggande djurhälsa och fortsatt utveckling av nya läkemedel.
Sverige har sedan 2025 en nationell strategi mot antimikrobiell resistens. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket arbetar nu med att ta fram konkreta handlingsplaner. I det arbetet ingår också övervakning av bakterier som kan vara resistenta mot antibiotika, till exempel MRSA. Studier inom EU har visat att MRSA kan förekomma hos lantbruksdjur, även om det ofta inte ger symtom.
Myndigheter och branschaktörer följer utvecklingen noga och arbetar för att minska smittspridning mellan djur och människor.
LRF ser positivt på att antibiotikaanvändning följs upp inom EU men betonar att systemen måste vara enkla att använda för lantbrukarna. Samtidigt finns fortfarande skillnader i hur data samlas in och tolkas mellan länder, vilket gör jämförelser svåra. Trots det ligger Sverige fortsatt lägst i EU när det gäller antibiotikaförsäljning till djur.