EU-kommissionen presenterade ett förslag om nya regler för djurtransporter i december 2023. Nu förhandlar Europaparlamentet och medlemsländerna om innehållet.

Aktuellt läge i förhandlingarna

I Europaparlamentet har beredningsprocessen inledningsvis präglats av betydande meningsskiljaktigheter mellan de politiska grupperna samt ett omfattande antal föreslagna ändringar. Parallellt bedrivs arbetet inom ministerrådets arbetsgrupp, där Sverige deltar aktivt och där flera svenska ståndpunkter redan har vunnit gehör. Detta gäller bland annat behovet av mer flexibla bestämmelser avseende ytkrav samt skrivningar rörande transport av hästar.

Inom ministerrådet bedöms en slutlig överenskommelse tidigast kunna uppnås under det irländska ordförandeskapet under andra halvåret 2026. I Europaparlamentet förväntas processen med stor sannolikhet fortgå ytterligare och nå sitt avslut först någon gång under 2027. Därefter följer de så kallade trilogförhandlingarna mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och ministerrådet.

LRF:s viktigaste utgångspunkter

LRF står bakom ett högt djurskydd vid transporter och delar ambitionen att säkerställa god djurvälfärd. Det är viktigt att regelverket vara praktiskt genomförbart, vetenskapligt förankrat och utformat med hänsyn till de skilda förutsättningar som råder mellan medlemsstaterna. Administrationen ska stödja djurvälfärden och inte ta resurser från den.

  • Regler bör ta hänsyn till transportens längd, djurens kondition och fordonets utformning – inte enbart fasta tidsgränser.
  • Skillnad bör göras mellan korta och långa transporter, till exempel när det gäller utrymmeskrav.
  • Krav på utrymme och höjd bör utgå från att djuren ska kunna stå och röra sig naturligt, snarare än fasta mått.
  • Klimatet i transporten är främst central för djurens välfärd snarare än utomhustemperaturen – regler bör fokusera på faktiska förhållanden i djurutrymmet.
  • Förslagen tar inte tillräcklig hänsyn till Sveriges långa avstånd och få slakterier, vilket gör vissa regler svåra att tillämpa i praktiken.
  • Krav på att använda närmaste slakteri fungerar dåligt i verkligheten, där avtal, kapacitet och logistik styr.
  • Bedömning av djurs transportduglighet bör baseras på hälsa och mognad – inte enbart fasta ålders- eller viktgränser.
  • LRF ser en risk att flera av förslagen leder till omfattande administration utan tydlig nytta för djurvälfärden.
  • Generellt behöver krav på dokumentation och kontroll vara proportionerliga och möjliga att hantera i praktiken.
  • Ett exempel är kraven kopplade till hästtransporter, där en stor del av transporterna sker frekvent och i många olika syften. Det riskerar att skapa en oproportionerlig administrativ börda. Här behöver  regelverket avgränsas så att det i huvudsak omfattar transporter av hästar till slakt, medan övriga hästtransporter hanteras mer ändamålsenligt.
Senast uppdaterad: 2026-06-16