EU, CAP och omvärld

En stor del av villkoren för svenskt lantbruk formas utanför Sveriges gränser. EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, påverkar både möjligheterna att producera mat och företagens konkurrenskraft. Samtidigt får handel, säkerhetsläget och utvecklingen på världsmarknaden allt större betydelse för svenska bönder.

EU bygger på samarbete, en gemensam marknad och gemensamma regler. För LRF medlemmar innebär det tillgång till en stor marknad, men också att många av de beslut som påverkar svenskt lantbruk fattas på EU-nivå. Gemensamma spelregler är därför avgörande för att skapa rättvisa konkurrensvillkor.

LRF arbetar för en stark gemensam jordbrukspolitik, CAP, som ger långsiktiga förutsättningar att producera mat och utveckla konkurrenskraftiga företag i hela Sverige. Vi bevakar också handel och andra internationella frågor som påverkar svenskt lantbruk.

Om CAP

CAP skapades efter andra världskriget för att garantera att Europa skulle ha tillräckligt med mat. Under krigsåren och strax efteråt hade många länder levt med ransoneringskort och ett starkt beroende av importerade varor. För att lösa detta gick medlemsländerna i EU ihop och satsade på en gemensam kraftfull jordbrukspolitik, som finansierades kollektivt.

Med tiden har förutsättningarna förändrats, men precis som då påverkar besluten inom CAP fortfarande både böndernas vardag och Europas livsmedelsförsörjning.

Innehåll

Ett starkt lantbruk gör Europa tryggare

EU står inför en ny verklighet. Krig i Europa, geopolitisk oro och ökade krav på beredskap har gjort Europas egen försörjningsförmåga viktigare än på länge.

När EU-kommissionen sommaren 2025 presenterade sitt förslag till långtidsbudget för 2028–2034 föreslogs samtidigt att de öronmärkta medlen till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP, skulle minska med omkring 20 procent. Det trots att EU:s totala budget föreslås växa. Det är fel prioritering.

Sverige producerar redan bara omkring hälften av den mat vi konsumerar. LRF motsätter sig därför neddragningen. En stark CAP är inte bara en jordbruksfråga. Det är en investering i Europas matproduktion, konkurrenskraft och beredskap.

Utan lönsamma lantbruksföretag finns ingen stark livsmedelsberedskap.

Frågor och svar

Det är EU:s budget som gäller i sju år i taget. Där bestäms hur mycket pengar som går till olika områden, till exempel försvar, forskning och jordbruk.

EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, ger ersättningar till lantbrukare för att stärka konkurrenskraften och främja ett mer hållbart jordbruk. Den har tidigare stått för den största delen av EU:s budget, men andelen har minskat med tiden. Om bönderna får lägre ersättningar från CAP blir det blir dyrare att producera mat. Till slut kan det betyda högre priser i butiken.

Förutsättningarna för skogen skiljer sig mycket mellan EU-länderna. LRF anser därför att beslut om hur skogen ska brukas i huvudsak ska fattas på nationell nivå.

EU:s skogsstrategi för 2030 tar inte tillräcklig hänsyn till skillnader i skog och skogsbruk mellan medlemsländerna. LRF vill därför motverka detaljreglering på EU-nivå och värna det nationella självbestämmandet.

När EU-regler genomförs i Sverige behöver hänsyn tas till svenska förhållanden, regelförenkling och skogsbrukets konkurrenskraft.

Jordbruket är en viktig del av EU:s ekonomi och livsmedelsförsörjning. Omkring 8,5 miljoner människor arbetar inom jordbruket och cirka 38 procent av EU landyta används av jordbruket. Varje år produceras omkring 260 miljoner ton spannmål.

LRF vill ha en långsiktig och gemensam jordbrukspolitik med en stark budget. Den ska stärka konkurrenskraften och ge förutsättningar för investeringar, klimatomställning och livsmedelsproduktion.

Politiken behöver också bygga på enkla, tydliga och förutsägbara regler.

LRF stödjer EU mål om klimatneutralitet till 2050 och ser jord- och skogsbruket som en viktig del av den gröna omställningen.

Nyckelstrategier som Från jord till bord och Fit for 55-klimatpaket, samt EUs strategi för biologisk mångfald, är centrala och påverkar direkt jord- och skogsbruket förmåga att producera livsmedel, biomassa och andra för samhället viktiga produkter.

LRF stödjer helhjärtat dessa mål och ser EU:s lantbrukare som avgörande för den gröna omställningen. Men är viktigt att även sociala och ekonomiska förutsättningar finnas på plats, för att den gröna omställningen ska gå att genomföra.

Det här tycker LRF

LRFs övergripande ståndpunkter om CAP

CAP ska vara ett stöd för LRFs vision om att de gröna näringarna har en nyckelroll och en tätposition vad gäller tillväxt, lönsamhet och attraktionskraft i det hållbara samhället. CAP ska också bidra till att uppfylla målen i den nationella livsmedelsstrategin.

CAP-ersättningarna ska primärt bidra till en konkurrenskraftig, lönsam och växande primärproduktion i hela landet. Därutöver kan CAP vara ett verktyg för lantbrukets gröna omställning med utmaningar inom miljö- och energiområdet liksom såväl klimatpåverkan som anpassning till ett förändrat klimat. Därigenom bidrar CAP också till motståndskraftiga företag och stärkt försörjningsberedskap. Det nationella genomförandet av CAP ska säkerställa Sveriges konkurrensförhållanden mot andra EU-länder.

Budgeten för CAP behöver öka, inte minst på grund av skärpta villkor och högre kostnadsläge. Återflödet av budgetmedel till Sverige och den nationella medfinansieringen av CAP är därför avgörande. I det fall EU utvidgas kommer det också föranleda behov av en ökad CAP-budget.

CAP ska underlätta för utvecklingen av lantbruksföretag, ägarskiften av lantbruksfastigheter och föryngring av sektorn.

CAP-ersättningarna ska i första hand riktas till aktiva producenter och ersättningarna bör ge förutsättningar för långsiktig planering av lantbruksföretagandet. Regelverken ska vara enkla så att administration och utbetalningar underlättas. CAP ska inte störa prissättningen på lantbruksprodukter negativt.

EU, CAP och omvärld