Sverige har länge haft ett omfattande system för att hålla livsmedel fria från salmonella. Det har gett goda resultat och gjort att smitta från svenska livsmedel till människor är ovanlig. Samtidigt har dagens djurhållning förändrats sedan reglerna infördes, vilket innebär att det finns behov av utveckling.

Animalieproduktion och djuromsorg

Innehåll

Utveckling av regler och hantering av salmonella

Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt arbetar just nu för att ta fram en ny modell för salmonellahantering. Målet är att stärka det förebyggande smittskyddet, minska livsmedelssvinnet och ge djurhållare större möjlighet att påverka hur smittan hanteras på den egna gården.

Det nuvarande systemet har i stora delar varit oförändrat sedan 1995. Under samma period har lantbruket utvecklats mot större och mer specialiserade gårdar.

När salmonella upptäcks i stora besättningar blir sanering ofta mer komplicerad och kostsam än tidigare. Kostnaderna för bekämpning har därför ökat.

För att möta dagens förutsättningar arbetar myndigheterna med en ny modell för gårdar med nötkreatur och grisar. Arbetet ska ge:

bättre anpassning till modern produktion
fortsatt hög livsmedelssäkerhet
minskade produktionsförluster
färre onödiga avlivningar
större fokus på förebyggande arbete

Syftet är att:

minska behovet av avlivning
minska destruktion av livsmedel
göra smittskyddsarbetet mer praktiskt och effektivt

Arbetet sker i flera steg och fortsätter fram till 2027.

Det här vill LRF

Salmonellafrihet är ett viktigt mervärde för svenska livsmedel och något som många konsumenter förväntar sig. Sveriges salmonellagarantier får inte försvagas.

LRF är positivt till en förändring som bygger mer på förebyggande arbete och skapa ett system som fungerar bättre för dagens djurhållning. Samtidigt måste förändringarna balansera smittskydd, livsmedelssäkerhet och företagens ekonomi.

Det nuvarande förändringsarbetet gäller främst nötkreatur och grisar.

LRF anser dock att hela systemet för salmonellahantering på sikt bör ses över för alla livsmedelsproducerande djur, även hästar.

Gårdar som arbetar systematiskt med biosäkerhet och smittskydd har ofta lägre risk att drabbas av salmonella.

LRF anser därför att ekonomiska incitament för förebyggande arbete är positiva.

Det kan exempelvis handla om:

deltagande i smittskyddsprogram
förbättrade rutiner för hygien
åtgärder som minskar risken för smittspridning

När salmonella upptäcks på en gård kommer olika restriktioner att införas.

LRF anser att dessa åtgärder måste vara:

effektiva ur smittskyddssynpunkt
ekonomiskt rimliga
möjliga att genomföra i praktiken

Djurhållaren bör också få större möjlighet att påverka vilka åtgärder som används.

Produktionen på gården måste i så stor utsträckning som möjligt kunna fortsätta.

Om leveranser till slakt stoppas påverkas både gårdens ekonomi och hela livsmedelskedjan.

Den nya modellen måste därför innehålla tydliga regler för hur slakt ska hanteras när salmonella upptäcks.

För djur som inte får skickas till slakt på grund av restriktioner måste ekonomisk ersättning betalas ut.

Idag ersätter staten upp till 70 procent av vissa kostnader som uppstår vid salmonellasmitta.

Vissa produktionsformer omfattas dock inte av ersättningen.

LRF anser att:

ersättningarna minst ska motsvara dagens nivå
fler typer av besättningar ska omfattas
produktionsförluster ska ersättas fullt ut

Det gäller exempelvis minskade intäkter när djur inte kan säljas eller skickas till slakt.

Utöver statlig ersättning finns idag försäkringslösningar som bygger på olika nivåer av biosäkerhet och kontrollprogram.

Tillsammans kan statlig ersättning och försäkring idag täcka en stor del av kostnaderna vid salmonellasmitta.

När regelverket förändras behöver även försäkringslösningarna utvecklas.

LRF ser därför ett behov av fortsatt dialog mellan myndigheter, försäkringsbolag och lantbruksnäringen.

Vad är salmonella?

Salmonella är en bakterie som kan smitta både djur och människor. Den räknas därför som en zoonos, alltså en sjukdom som kan spridas mellan djur och människa.

Sedan 1950-talet har Sverige haft ett omfattande system för kontroll och bekämpning av salmonella. Systemet omfattar bland annat:

särskild lagstiftning
övervakning av djurbesättningar
provtagning i livsmedelskedjan
krav på åtgärder när smitta upptäcks

Tack vare detta arbete är salmonella betydligt mindre vanligt i svenska besättningar än i många andra länder.

Sverige har dessutom särskilda salmonellagarantier för import av kött och ägg. Garantierna innebär krav på salmonellafrihet vid införsel till Sverige.

Senast uppdaterad: 2026-05-27