Motion 1:

”Rättvisare medlemsavgift”

Bakgrund 

Dagens medlemsavgift (se bilaga) innebär att mindre och mellanstora företag får betala en högre avgift i förhållande till omsättning än vad många av dagens stora företag gör. 
Storleksrationaliseringen inom svenskt lantbruk har under flera år gått fort och kommer att gå ännu fortare dom kommande åren. Ett genomsnittligt mjölkföretag tex. har idag 2021 102st mjölkkor, år 2000 var antalet 33,7st mjölkkor. Även inom andra produktionsgrenar så som spannmål, grisproduktion och inom en del av nötköttsproduktionen blir det större enheter med större areal och högre omsättning. 

Argumentation 

För att få en rättvisare medlemsavgift behöver intervallerna för areal och omsättning utökas med flera steg, så att större företag med mycket areal och/eller hög omsättning får en avgift som stämmer mot deras produktionsvärde. Även taket för medlemsavgiften behöver höjas.  
Många företag idag brukar mer än 300ha och omsätter betydligt mer än 6 miljoner som idag är högsta stegen i underlaget för medlemsavgiften. 
Med dagens avgiftsmodell kommer LRF också på sikt att förlora medlemsintäkter i takt med att storleksrationaliseringen fortskrider inom svenskt lantbruk. När mindre företag slås samman till större enheter blir resultatet lägre medlemsintäkter. 

Avslutning och yrkanden 

Jag yrkar på: 
Att intervallerna för den rörliga serviceavgiften och avgiften baserad på omsättningen utökas med flera steg, så att större företag med mycket areal och/eller hög omsättning får en avgift som stämmer mot deras produktionsvärde. 
Att taket på medlemsavgiften höjs så att det stämmer bättre överens med större företags omsättning. Att motionen sänds vidare till riksförbundsstämman. 
 

Motionen är antagen på Bjursås LRF Årsmöte 2022-01-23 
Ordförande Jan Forssell 

Motion 2:

”Mera kvar av de 1 500 kr vi får från LRF centralt” 

Bakgrund

Förra året skrev LRF:s lokalavdelning i Husby en motion om att vi endast fick 600 kronor kvar av de 1 500 kronor vi fått från LRF centralt.  

Några dagar före årsmötet fick vi reda på att regionen har utvecklat förra årets motion i detta ärende och gjort en skrivelse till LRF centralt. Skrivelsen skickades den 2021-12-07 till LRF centralt.  

I år har bankavgiften höjts från 900 kronor till 1 200 kronor så i år får vi bara 300 kronor kvar till möten och omkostnader.  

Argumentation

Bankerna är inte till för de små lokala föreningar som finns på landsbygden (kanske gäller staden också jag vet ej), såsom LRF:s lokalavdelningar, bygdegårdar, bredbands föreningar, jaktklubbar och andra små lokala föreningar utan jämställer dessa med större företag med många transaktioner och då spelar 1 200 kronor inge roll.  

Avslutning och yrkanden

Vi vill att regionen eller att riksförbundet funderar ut en plan under år 2022 så att lokalavdelningar runt om i landet kan få ett konto i det centrala ekonomisystemet eller att man får konto i en bank utan avgift. Ett annat sätt är att kassören öppnar ett privat konto i sin egen bank dit pengarna förs. Känns inte rätt varken för kassören eller föreningen.                 
Vad händer som Kassör går ur tiden eller försvinner?               
Kanske inte bra men vi slipper bankernas höga avgifter.  

Kommentarer

1 500 kronor är mycket pengar för en liten förening som skall täcka möten och omkostnader mm. 300 kronor det räcker inte långt.  

Husby lokalavdelning

Motion 3:

”Lokalavdelningarnas ekonomi hanteras regionalt/centralt”

Bakgrund 

Organisationens stora kostnader för lokalavdelningarnas ekonomi. 
Underlätta rekryteringen av förtroendevalda till lokalavdelningarna genom att frigöra utrymme för verksamhetsinriktat arbete. 

Argumentation 

Med nuvarande lösning har varje lokalavdelning kostnader enbart för att hantera sin ekonomi. Om hanteringen var regionalt/centralt skulle organisationen spara stora belopp som kan göra nytta i verksamheten i stället. 
De senaste årens pandemi har inneburit kraftigt reducerade intäkter eftersom möjligheten att genomföra aktiviteter begränsats. Det har försämrat lokalavdelningarnas ekonomi vilket har gjort frågan än mer påtaglig. 
Det kan många gånger vara svårt att rekrytera folk till administrativa funktioner. Om sådana uppgifter hanteras regionalt/centralt frigörs utrymme för att ägna sig åt verksamheten vilket underlättar rekrytering. 
Kommungruppernas ekonomi hanteras i dagsläget av regionerna så ett liknande system kan införas även för lokalavdelningarna. 
Om det finns formella krav på kassör i lokalavdelning kan det tas bort alternativt blir kassörens uppgift endast att skicka underlag till regionen/centralt. 

Avslutning och yrkanden 

Att de lokalavdelningarna som vill ges möjlighet att avsluta sina bankkonton och transaktionshantering och redovisning sköts regionalt/centralt. 

Stora Tuna-Torsång lokalavdelning

 

Motion 4:

”Diskutera skogen med Naturskyddsföreningen och liknande organisationer” 

Bakgrund 

KSLA hade ett seminarium ”Skogarnas skyttegravskrig” och de Gröna näringarna har knappast något att vinna på att det fortsätter så. Om alla bara pratar med likasinnade utan att diskutera med de som tycker annorlunda löser man knappast de problem som finns. Vi har ett talesätt ”Man ska prata med folk i stället för om folk” 

Argumentation 

Det saknas en helhetssyn i omställningen till fossilfrihet. Många tänker bara på biologisk mångfald, reservat och liknande utan att ha en helhetslösning. De Gröna näringarna har mycket att vinna på att diskussionen handlar om helhetslösningar. Det finns många frågor som upplevs obesvarade. 
Hur ska all el som behövs produceras? Inkl. de stora mängder som behövs till grönt stål. 
Hur ska den distribueras? Vi saknar överföringskapacitet redan idag. 
Hur ska den lagras/produceras så att tillräcklig kapacitet finns tillgänglig när den behövs? 
Hur ska råvaruförsörjningen gå till av till exempel batterimetaller och koppar (nya oljan)? Utvinning i Sverige är svår att få till. Då blir vi väldigt beroende av diktaturer och odemokratiska länder. Då blir självförsörjningen obefintlig och vi blir beroende av en oftast miljömässigt mycket dålig hantering. 
Utifrån ovanstående behöver diskussion vara hur vi åstadkommer maximalt med biobränsle samtidigt som den biologiska mångfalden finns kvar. Här behövs en global syn för våra bränsledrivna bilar hamnar i andra länder och fortsätter försämra klimatet. 
Det är en fördel att diskutera med organisationer som Naturskyddsföreningen som har en lokal organisationen så att det blir en diskussion på gräsrotsnivå. Som medlem har du en röst i sammanhanget men de har även aktiviteter för andra än medlemmar. 

Avslutning och yrkanden 

Att LRF centralt tar upp diskussionen med Naturskyddsföreningen och liknande organisationer. 
Att LRF centralt tar fram material som lokalavdelningar/kommungrupper kan använda för att påvisa de Gröna näringarnas stora roll i omställning till fossilfritt samt de framsteg som redan sker i lokala diskussioner. 

Stora Tuna-Torsång lokalavdelning 

Motion 5:

”Drivmedelskostnader inom dom gröna näringarna”

Bakgrund 

Under hösten och vintern har kostnaderna för drivmedel skenat både i råvara och skatter till orimliga höjder, 
vilket äventyrar svensk produktion inom dom gröna näringarna. 

Argumentation 

Reduktions plikten och skatterna för bränsle till dom gröna näringarna, måste anpassas mot dom länder som Sverige konkurrerar med inom EU-samarbetet, annars kommer svensk produktion inom dom gröna näringarna att sakta dö ut. 

Avslutning och yrkanden 

att- denna motion skickas i sin helhet till regions stämman 
att-denna motion sänds i sin helhet till riksförbunds stämman 

Kommentarer 

det nu beslutade krispaketet är en kortsiktig hjälp, men en jämbördig konkurrens mellan EU-länderna där 
likvärdiga drivmedelspriser är ett måste om det ska finnas några gröna näringar i Sverige i framtiden 

Älvdalens lokalavdelning

Motion 6:

”Ersättning för nedlagd tid per timme som förtroendevald”

Bakgrund 

Ersättningen per timme är låg, och räcker inte till för tex. en extra hjälp på gården/företaget.

Argumentation 

Ersättningarna till förtroendevalda baseras för det mesta på inkomstbasbelopp (ibb). 
Men inte ersättningen per timme som baseras på årliga siffror framtagna från Lantbrukarnas ekonomi AB (Leab). Om LRF i framtiden ska ha någon möjlighet att rekrytera nya förtroendevalda så måste detta förändras för att täcka dom kostnader som uppstår i samband med ett förtroendeuppdrag. Ersättningen bör i stället utgå ifrån en procentsats av inkomstbasbeloppet (ibb) och följa den årliga prisutvecklingen på inkomstbasbeloppet (ibb). Nivån bör ligga på 0,5% av inkomstbasbeloppet (ibb) för full kostnadstäckning. 

Avslutning och yrkanden 

-att denna motion skickas i sin helhet till regionförbunds stämman.
-att denna motion sänds i sin helhet till riksförbunds stämman.

Kommentarer 

Inkomstbasbelopp för 2022 är 71 000 kr. 
0,5 % av inkomstbasbeloppet motsvarar 355 kr.
Att anlita en tillfällig arbetskraft på gården som innehar F-skatt 
kostar idag ca 350 kr/timme plus moms. 

Älvdalens lokalavdelning

Motion 7:

”Snabbare agerande från Riksförbundet i frågan om bankernas avgifter för lokalavdelningar”

Bakgrund 

Till fjolårets region stämma påtalade Husby lokal avdelning det orimliga i bankernas avgifter för lokal avdelningarna. Svaret som kommit från riks är allt annat än godtagbart. Se Dnr: 2021/8962.

Argumentation 

Att lägga in den här frågan i ytterligare utredningar är förkastligt, ca 996 lokalavdelningar  
betalar per år mellan 900 tusen kronor och 1 miljon kronor till bankernas avgifter. 
Och detta ska lösas omgående. 
LRF borde centralt kunna göra en upphandling för samtliga banktjänster inom LRF och på 
så sätt sänka avgifterna kraftigt för lokal avdelningarna. Det här är medlems pengar som gör mer nytta hos lokal avdelningarna än banken. 

Avslutning och yrkanden 

-att denna motion skickas i sin helhet till region förbundsstämman. 
-att denna motion sänds i sin helhet till riks förbundsstämman, med uppmaningen att 
agera snarast. 

Kommentarer 

Svaret från riks, se diarienummer:2021/8962 

Älvdalens lokalavdelning  

Motion 8:

”Transmissionsledningar av elkraften genom Sverige från Norrland till södra Sverige och LRF:s påverkansarbete” 

 
Förnärvarande sker ett frenetiskt arbete för att planera utvidgningen av att transportera el från norra till södra delen av vårt avlånga land. Man vill med det påstå att det finns ett överskott i norr som skulle kunna utnyttjas i söder. Redan i dag sker en ganska stor överföring av el söderut. Det stannar inte vid att elen hamnar söder om Mälardalen. Sverige har en omfattande export ner i Europa som delvis bygger på mer långsiktiga åtagande. Blir sen de projekt som är planerade och projekterade i framför allt Norrbotten och Västerbotten så kommer man att behöva öka produktionen av el i den här regionen. Trotts det här läget och med de här förutsättningarna så planerar man ändå en omfattande utbyggnad av transportnätet. 

För ca 40 år sedan så fick LRF och Mellanskog en inbjudan/möjlighet till en dialog i samband med planeringen av den så kallade ”ringledningen” från Mockfjärd till Sälen. Avsikten var att kunna köra ström i båda riktningarna, för att säkerställa ström i ”alla” lägen för Sälen området. Det var en bra diskussion där en hel del negativa konsekvenser för markägaren kunde undvikas. Men vårt huvudspår den gånger blev, efter en del interna strider, att ledningen i första hand skulle grävas ned. Det ansåg vara omöjligt då. Nu pratar man om, och det verkar som en naturlig del, att överväga nedgrävning vid flera planerade projekt. 

Om man studerar kartan Bil.1 så framgår det att Sverige börjar hamna i ett spindelnät av kraftledningar för att transportera ström. Bil. 2+3 beskriver vad vi har i den närmaste tiden som kommer att påverka oss. Allt det här tar omfattande areal i anspråk både vad det gäller ur klimatperspektivet med tanke på markens möjlighet att på ett bättre sätt att utnyttjas till bland annat kolsänkor. Det är även en omfattande minskning av produktionsarealen. I dag ska ju skogen användas till allt. Bränsle, massa, rekreation, virke för export och ökat byggande i trä för att bland annat minska användningen av cement i klimatperspektivet. Ja listan kan göras lång. Man ska komma ihåg att även om markägaren är den som mest påverkas i dessa intrång/beskärningar så är det ändå den svenska ekonomi som påverkas och i förlängningen är det landets innevånare som påverkas. Därför är det väldigt viktigt att så stor del av den produktiva marken bevaras för klimat/miljö/produktion, men också att myr-/torvmark kan användas på ett bättre sätt än bara vara en ”död” yta på grund av en kraftledning. 

Nu kommer jag till motionens syfte. Enligt uppgift så finns det redan nedgrävda kraftledningar för att skydda i en krissituation. Vi har också en hel del ledningar som idag är dragna i havet och i en del av våra större sjöar. Alltså är möjligheten att fortsätta på den här vägen vid planeringen av kommande projekt.                                                                                                                                                                                                                   

En stor del av vindkraftsplaneringen bygger på att man kraftigt ökar antalet verk utmed kusterna. Alla som intresserar sig för vindkraft vet att påverkan vid etablering har en väldigt stor påverkan på naturen/miljön. Behovet av anslutningsledningar är omfattande. Vad är mer naturligt än att man lägger överföringsledningar i havet. Dels så sparas det ofantliga arealer mark för klimatet/miljöns bästa. Det som vinns i förlängningen ger bra förutsättningar för att ansluta påtänkta vindkraftsparkerna utmed kusterna. Jag menar då inte bara kusten mot Östersjön utan även västkusten där ambitionerna är minst lika stor som på Östkusten. På västkusten är det ju bland landets bästa jordbruksmarker som skadas vid dragande av luftledningar.       

Med detta som bakgrund så föreslår jag följande: 

 Att LRF med kraft driver på att transportledningar och större överföringskraftledningar skall förläggas i vatten (havet) 

Att LRF där det inte är möjligt med förläggning i havet driver med ökad ambition, kravet på att kraftledningar grävs ned 

Att motionen skickas vidare till Regionsstämman och vidare till Riksförbundsstämman. 

Nås och Orsala 2022 02 06  

Motion 9:

”Översyn av LRF:s medlemsavgift och huvudsakligen serviceavgiften” 

Frågan om fördelningen av serviceavgiften mellan medlemmarna har diskuterats flera gånger under senare år. Frågan kommer ofta upp om medlemskapet kommer på tal. Många av oss är relativt små och har inte alls samma behov av att LRF företräder och agerar för oss som de större har, för att inte säga de allra största. Vårt medlemskap byggde/bygger mer på trygghetspaketet som vi haft och solidaritet inom yrkeskåren, än behovet i övrigt som sysselsätter LRF. En vändning på frågan om medlemsavgiften, är ju Äppelboavdelningens förslag om ett seniormedlemskap, vilket inte borde vara helt omöjligt. 

Nu är Trygghetspaketet i sin helhet borta. Fonden för låglönesatsningen (Trygghetspaketet) är förskingrat av LRF centralt (ursäkta men det är så jag ser det) och därmed alla försäkringar som vi fick pengar till i samband med den historiska spannmålsuppgörelsen vid Spårbytet. Nu ställs frågan på sin spetts. Jag är säker på att vi inte är den enda avdelning som tappar medlemmar för sista spiken i kistan (livförsäkringen). Är det meningen att stödjande medlemmar i framtiden skall utgörs av medlemmar som ansluter huvudsakligen för att köpa till exempel ny bil. (bsolut ingen spark på LRF:s Samköp. Den verksamheten är bra och nyttig). Vore det ändå inte bättre för LRF att hämta stommen i organisationen från många års genuina lantbrukare.  

Jag anser att skillnaden i behovet av LRF, speglas dåligt i Serviceavgiften. Många av de mindre medlemmarna betalar åtminstone 40 till 45 % av vad en av de största bidrar med. Enligt mitt förmenande så är läget följande;                                

antingen betalar de största för lite (exempelvis; 1000 kors besättningar) eller så betalar de i nedre ändan för mycket. Mycket skulle hjälpa tror jag om taket togs bort. Allt är inte lätt. Det ska gå ihop i slutändan. Pengarna ska ju också räcka till allt vi vill att LRF ska lägga sig i. Vi vill för opinionskraftens skull vara så många som möjligt. Men något måste göras. Nu säger nog någon vän av ordning att höjd avgift för de största så lämnar de LRF.  Men vänner. Var ska de hitta en annan organisation eller bilda en egen organisation som kan arbeta så intensivt med jordbruket och skogsbrukets frågor?                                                                                                                                                                                                             

Samtidigt är LRF en av de allra mest betrodda organisationer som åtnjuter hela samhällets förtroende!!     

Det måste för allas bästa till en ordentlig genomlysning av LRF:s serviceavgift. 

Jag föreslår:  

-Att LRF ordentlig analyserar dagens serviceavgift. 

-Att man utifrån den utformar en mer jämlik serviceavgift.  

-Att motionen sänds både till Regionsstämman i Dalarna och till Riksförbundsstämman.                                                                      Orsala 2022 02 08 

Motionen antagits och godkänts vid årsmötet för Nås LRF:s avdelning den 10 feb. 2022 

Motion 10:

”Aktörer och identifierade intressen”

Ligger bifogad i relaterat material

Gagnef lokalavdelning

Motion 11:

”Lägre medlemsavgift för pensionärer”

Bakgrund 

Ytterligare en gång vill vi göra er uppmärksam på att många av våra medlemmar som blir pensionärer, generationsväxlar eller lägger ner sin verksamhet går ur LRF pga den höga medlemsavgiften. Vi kan säkert få kvar medlemmar i LRF om det kan göras en förändring av avgiften. 

Argumentation 

Föreslår att man sänker medlemsavgiften för de som har gått i pension. 
att man kan göra ett val om man vi ha tidningen Land eller ej 
att motionen sänds både till Regionsstämman i Dalarna och till Riksförbundsstämman .

Avslutning och yrkanden 

Att: våra medlemmar blir kvar i LRF även efter pensioneringen. 

Äppelbo lokalavdelning 

Motion12:

”Ersättning till regionstämmofullmäktige”

Bakgrund 

Som det ser ut idag, betalar regionen bara ut reseersättning till fullmäktige. Tidigare betalade man utöver reseersättning även ut ett fast arvode till alla fullmäktige som deltog på regionstämman. Detta arvode togs dock bort och numera är det upp till varje lokalavdelning att själva besluta om man ska betala ut någon ersättning eller inte. 

Argumentation 

För att kunna delta på stämman behöver de flesta fullmäktige antingen avlöna någon annan för att jobba i det egna företaget, eller ta ledigt från sitt arbete. Det känns inte rimligt att man själv ska behöva stå för den kostanden/inkomstbortfallet då man som fullmäktige på stämman deltar som representant för alla medlemmar i den egna lokalavdelningen.  
För dom lokalavdelningar som valt att bekosta arvodet till fullmäktige själva innebär det en stor påfrestning ekonomiskt. 
För att få aktiva företagare och framför allt nästa generation medlemmar att som fullmäktige prioritera LRFs regionstämmor, så tror vi att det är nödvändigt med en skälig ersättning för detta uppdrag. 

Avslutning och yrkanden 

Vi yrkar på 
att: regionen undersöker möjligheterna att betala ut ett skäligt arvode till regionstämmofullmäktige. 

Motionen är antagen på Bjursås LRFs årsmöte 2022-01-23 
Ordförande Jan Forssell 

Motion 13:

”Ursprungsmärkning på produkter gjorda av svensk skogsråvara”

Bakgrund 

Det mesta av virket som säljs i den svenska byggvaruhandeln har svenskt ursprung, men det säljs många andra produkter i Sverige som är gjorda på skogsråvaror med sitt ursprung utanför landets gränser. Det gäller produkter så som till exempel möbler och byggmaterial. 

Argumentation 

För att göra det lätt för konsumenter att välja produkter från svenska skogar med kortare transporter och därmed lägre belastning på klimat så bör det införas en ursprungsmärkning som tydliggör vilka produkter som är gjorda av svensk skogsråvara. 

Avslutning och yrkanden 

Vi yrkar på 
att: LRF jobbar för införandet av en ursprungsmärkning av produkter gjorda på svensk skogsråvara. 
att: motionen sänds vidare till riksförbundsstämman. 

Motionen är antagen på Bjursås LRF Årsmöte 2022-01-23 
Ordförande Jan Forssell 

Motion 14:

"Möjlighet att stärka vår del av livsmedlens prisutveckling fram till konsument"

Nedanstående händelse fick mig att fatta humör på riktigt och det resulterade i denna motion.               

Upprinnelsen till motionen är huvudsakligen en händelse i höstas då min fru Anki var väldigt besviken efter att hon försökt köpa svenska äpplen. Vi handlar bara svenskt och helst ekologiskt om det finns. Vi handlar aldrig affärernas egna märken. Men med ett pris på 40 kronor kilot för de svenska äpplena så blev det inga äpplen den här gången. Bredvid låg det polska äpplen för tio kronor kilot (alltså 8 kronor utan moms).                                                                                                                                                              Jag insåg att här ges en sned bild av en svenskodlad produkt. Jag tog kontakt med Inge Erlandsson på LRF Trädgård. Detta resulterade i följande;                                                                                                              Odlaren fick vid tidpunkten 6 till 9 Kronor före moms fritt grossist. I normalfallet har grossistens en marginal på max 20%. Hade affärskedja och butik nöjt sig med samma påslag på de svenska äpplena som på de polska äpplena, hade priset i butik hamnat på någonstans 16 – 20 Kronor. Nu straffas konsumenterna som väljer svenskt med uppemot fyra gånger priset.                                                            Den här listan kan göras lång. Liknande påslag gäller med säkerhet för övriga svenska grönsaker och potatis. Grisproducenterna avräkningspris marginellt högre i dag än vad det varit historisk sett. Hur mycket har fläskpriset i butik ökat det sista årtiondet.                               

Genom det procentuella påslaget som hävdas att det är nödvändigt förefterkommande led, kommer nödvändiga höjningar för våra produkter att ge handeln ett oförtjänt tillskott i kassan. Jag upplever att vi i princip hamnat i samma fälla som vi satt i innan Spårbytet. Då fick vi x% påslag per produktionsgren som nästan räknades fram på öret. Grossister och handelskedjorna ökade sen med i stor sett redan fastställda procent/påslag. Alla var lyckliga utom bönderna. Nu har loppet utvecklats. Världen har förändrats. Miljö och renlevnad har blivit högsta mode. En rätt stor grupp svenskar är beredda att betala mer för produkter, där djur har haft ett värdigt liv, samt produkter som inte smutsats ned av antibiotika och hormoner. Det är ju sunt och bra.

Det är bara det att när många av våra produkter hamnar hos grossist/handlare är priset inte dyrare än vad motsvarande importprodukter är men i konsumentled har det ett väsentligt merpris. Får vi del av det merpriset. Nej inte i den omfattning som procentpåslaget skulle ge om vi backar priset. Varför? Jo, sen det mesta av vår kooperation kollapsat så har vi ingen som är stark nog för att betraktas som en relevant motpart. Jag anser att det enda lantbruksägda kooperativa företaget är Svenska Lantmännen som lever upp till att vara marknads och prisledande. Lantmännen har förblivit ägt av aktiva lantbrukare. Genom sin styrka sammantaget med sina förädlingsbolag, kan man bestämma och styra pris och marknad. Att uppnå något sådant är kanske inte möjligt i dagens läge. Men som en god vän och gammal föreningsmänniska sa; Vi får börja om på nytt.                                                                              Det är det jag vill åstadkomma med de möjligheter som kan utvecklas i dag.

Mitt krav:

-Att LRF bättre når ut i media med information om producentprisets utveckling på maten.

-Att högst väsentligt stärka sin position på marknaden.

-Att man utvecklar ett ”förhandlingsorgan/program” för att nå en högre andel av slutpriset hos konsumenten.                  

-Att motion sänds vidare både till regionförbundsstämman och riksförbundsstämman för fortsatt handläggning.

Orsala/Nås 2022 02 10

Anders Lundin

Antagen och godkänd på Nås LRF - Lokalavdelnings årsmöte 22 02 10