Redan i november flaggade LRF för att de allt högre priserna på bland annat el, bränsle, foder och gödsel pressade lantbruksföretagarna hårt och att vi är i begynnelsen av en matkris. LRFs enkät bland 545 företagarmedlemmar visar att så kan bli fallet:

  • 8 av 10 svarar att kostnadskrisen har påverkat verksamheten negativt eller mycket negativt.
  • 4 av 10 räknar med att minska sin verksamhet under året.
  • 1 av 4 har redan dragit ner på sin verksamhet.

I november räknade LRF ut att de ökade priserna på insatsvaror skulle belasta svenskt lantbruk med 4,1 miljarder på årsbasis.

Nu, två månader senare, har priserna fortsatt att stiga. LRFs nya kostnadsberäkning visar att utgifterna har stigit med drygt 1,5 miljarder och ligger nu på 5,7 miljarder kronor.

Effekter för svenskt jordbruk av prisutveckling för insatsvaror

  Årsbehov Prisuppgång Totaleffekt 9/11 2021 Uppdatering 13/1 2022
Diesel 250 milj liter 4 kr/l 1000 Mkr 1175 Mkr (+4,70 kr/l)
Kvävegödsel 180 milj kg 10 kr/kg 1800 Mkr 2700 Mkr (+15 kr/kg)
El 1,5 Twh 50 öre/kWh 750 Mkr 1200 Mkr (+80 öre/kWh
Soja 200 milj kg 3 kr/kg 600 Mkr 600 Mkr (+3 kr/kg)

Summa

    4150 Mkr 5675 Mkr

 

– Ekonomin i svenskt lantbruk har länge varit vår akilleshäl i vårt arbete för en hållbar framtid. Trots att vi har ett av världens mest djurvänliga och klimatsmarta lantbruk så får vi inte ekonomin att gå ihop. Nu när en sådan här kostnadschock har drabbas oss, så finns inte marginalerna. Det är varken bra för den enskilde företagaren eller för det globala hållbarhetsarbetet. Konsekvensen blir ju att vi tvingas öka vår import från länder som producerar mat på ett mindre hållbart sätt. Dessutom minskar det vår försörjningstrygghet som ju är viktigt, inte minst i dessa geopolitiskt oroliga tider, säger Palle Borgström.

Om en vecka har Palle Borgström ytterligare ett möte om situationen med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg. Då ska även intäktssidan diskuteras.

LRFs enkät gjordes 13-16 januari och besvarades av 546 företagsmedlemmar.