I direktivet omfattas idag gårdar över en viss storlek som har grisar, hönor och kycklingar och syftet är i första hand att minska läckage av ammoniakkväve till miljön. Kommissionen föreslår att mjölkkor och andra nötkreatur ska inkluderas i direktivet samt att mindre gårdar än idag för gris och fågel ska ingå.

Djurhållning ingen industri

Det betyder sammantaget att många fler gårdar kommer inkluderas och en genomsnittlig svensk mjölkgård har ungefär så många djur så att gården kommer omfattas. Många familjejordbruk av alla djurslag kommer att beröras. Om förslaget går igenom kommer en uppsättning nya teknikregler för exempelvis mjölkgårdar att behöva utarbetas. Det introducerar en osäkerhet hos mjölkbönder som planerar att bygga nytt att inte veta om den teknik och lösning de väljer för sin nya ladugård kommer anses vara godkänd.

– Timingen är olycklig med att kommissionen i detta oroliga läge sänder signalen till svenska och europeiska lantbrukare att de har ökad osäkerhet om nya regler och ökad administration att vänta. Just nu behövs istället signaler som ger lantbrukare ökad framtidstro, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, och fortsätter:

– Överhuvudtaget känns det konstigt att djurhållning finns med i samma direktiv som gruv- stål-, verkstads- och annan industri. Även om gårdarna blir större ser vi lantbrukare som har djur oss inte som en industri som begreppet används i IED. Våra djur är inga enheter. Det är viktigt att regeringen säger ifrån eftersom det kommer försvåra att målen i livsmedelsstrategin uppnås och den ökade administrationen riskerar att ödelägga åratal av regelförenklingsarbete.