Beredskap i norra Sverige stavas decentralisering
2026-06-26
Varannan tugga i Sverige må vara svensk, men lokalt i norra Sverige är verkligheten en annan. Trots stark produktion av mjölk, kött och spannmål saknas ofta förutsättningarna för att förädla råvarorna där de produceras. Det riskerar att undergräva både beredskapen och framtidstron i norra livsmedelskedjan. Det skriver Ina Holmgren, ordförande LRF Ungdomen Västerbotten, i en debattartikel som är publicerad i Västerbottens-Kuriren.
Om vi säger att varannan tugga vi äter är svensk på nationell nivå, så har vi långt kvar lokalt. Vad spelar det för roll att vi har djuren, säden och mjölken på gårdarna om vi inte kan förädla råvarorna där de produceras?
I dag ses Norrmejerier som det självklara valet i norra Sverige, trots att verksamheten finns på två orter i Västerbotten, varav den ena enbart producerar ost. Samtidigt sträcker sig upptagningsområdet över en yta större än halva Sverige. Mjölk transporteras från Jämtland i söder och norra Norrbotten i norr till Umeå för att sedan skickas tillbaka ut till konsument. Hur lokalt är det egentligen?
Behovet av beredskapslager av spannmål har diskuterats i flera år. I dag går dock det mesta av spannmålen till djurfoder, dels på grund av behovet i animalieproduktionen, dels på grund av bristande infrastruktur för brödsäd. Initiativ finns, men förutsättningarna saknas. Samtidigt visar klimatförändringarna att norra Sverige kan få en allt viktigare roll i framtidens livsmedelsproduktion.
Ett beredskapslager är ett första steg. Men utan kvarnar finns inget att mala. Risken är att ett system som ska skapa trygghet i stället slår ut befintlig produktion när lagren ska omsättas lokalt. Att Scan planerar ett nytt slakteri är positivt. Att kalla en etablering i Ljusdal för en norrländsk satsning är däremot missvisande. Ska produktionen i norr växa krävs långsiktiga och lokala lösningar. I dag ser vi effekten av ökad konkurrens. Det är fler satsningar, fler generationsskiften och fler djur som föds upp lokalt. Men vad händer den dag transporttiderna kortas ytterligare genom EU-beslut?
Det talas om att hela landet ska leva, men samtidigt diskuteras tvångsförflyttning söderut i kris. Problemet är inte att resurser saknas i norr, utan att förutsättningarna att använda dem saknas. Centralisering har gått före beredskap.
Samtidigt byggs nya ladugårdar och unga satsar på lantbruk i både Norrbotten och Västerbotten. Efter många år av nedläggningar finns åter framtidstro. Vi får inte låta något stå i vägen för att producera framtidens mat lokalt. Att producera mat det ligger i vår natur.
Ina Holmgren, ordförande LRF Ungdomen Västerbotten
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
