Bönor och grönsaker visar vägen på 2000 kvadratmeter i Älvsbyn

På en odlingsyta i Älvsbyn undersöks hur framtidens mat kan se ut när mark, resurser och måltider sätts i ett tydligt sammanhang. Projekt 2000 m2 drivs av CHARMinorr ekonomisk förening i samarbete med Älvsby Folkhögskola, Skatauddens Lantgård, Stiftelsen Anna Borgeryds minnesfond och Polarbrödsgruppen. Odlingen görs på BeSt Lantbruk i Nybyn. Projektet startade 2023 och i år genomförs tredje odlingssäsongen.

Idén bakom 2000 m2 är enkel men tankeväckande. Om jordens odlingsbara mark fördelades rättvist skulle varje människa ha ungefär 2000 kvadratmeter till sitt förfogande. På den ytan ska det som odlas kunna bidra till god och hälsosam mat, samtidigt som jorden fortsätter att vara bördig över tid. Konceptet har tagits fram av docent Artur Granstedt och bygger på regenerativt jordbruk, eller kretsloppsjordbruk, där hela odlings- och livsmedelssystemet hänger ihop.

Under året har projektet också blivit en plats för möten kring odling, mat och lärande. I aktiviteter kopplade till odlingen har deltagare fått utforska hur råvaror kan tas tillvara och hur en måltid kan sättas i relation till den mark som krävs för att producera maten.

När projektet nu summerar de första odlingserfarenheterna är det framför allt bönorna som sticker ut. Vaxböna, brytböna och bondböna har gett bra skörd, och även merparten av grönsakerna har utvecklats väl. Kål har fungerat särskilt bra, med undantag för säsongen 2025 då stora delar av Norrbotten drabbades av kålmal. Vete har däremot visat sig vara betydligt svårare.

– Det är tydligt att det fungerar bra att odla bönor och grönsaker här. Det är erfarenheter som är viktiga att ta med sig när vi pratar om framtidens odling, mat och hur vi använder den odlingsyta vi har, säger Carina Roos, projektledare för projekt 2000 m2.

För lantbruket och livsmedelsproduktionen blir försöken ett konkret sätt att prata om vilka grödor som kan spela större roll framåt. Bönor och grönsaker ger inte bara variation på tallriken, utan öppnar också för samtal om odlingsval, beredskap och hur svensk åkermark kan användas på ett hållbart sätt.
– Det har varit ett intressant och lärorikt projekt. Bönor och grönsaker har fungerat bra, men försöket visar också hur mycket manuellt arbete som krävs utan specialmaskiner. När det gäller vetet anser jag att den främsta utmaningen har varit näringstillförseln. Ska man odla helt regenerativt krävs stora mängder välfördelad kompost, säger Berit Hardselius, lantbrukare i projekt 2000 m2.