LRF driver på för bättre villkor när kostnaderna pressar växtodlingen
2026-11-13
Trots en bättre skörd än väntat fortsätter lönsamheten att vara hårt pressad på svenska växtodlingsgårdar. LRF:s Efterskördsrapport för 2026 visar förlust för fjärde året i rad. Samtidigt arbetar LRF för att förhindra nya kostnadsökningar som skulle pressa lantbruksföretagen ytterligare.
Årets spannmålsskörd uppgår till 5,8 miljoner ton och ligger drygt 8 procent över femårssnittet enligt färska siffror från Jordbruksverket. Även priserna på spannmål och raps har varit något högre än väntat. Trots det visar båda typgårdarna i LRF:s analys förlust även 2026.
För växtodlingsgården på 200 hektar i mellanbygd beräknas resultatet till minus 510 000 kronor. För den större gården på 500 hektar i slättbygd är motsvarande resultat minus 125 000 kronor. Sedan 2023 har intäkterna inte räckt till för att täcka företagens totala kostnader.
Kostnaderna äter upp förbättringen
En viktig förklaring är fortsatt höga och stigande kostnader. Under 2026 har gödselkostnaderna ökat med cirka 11 procent och bränslekostnaderna med cirka 26 procent. Sammantaget har kostnaderna ökat med omkring 4 procent jämfört med 2025.
För gården i mellanbygd skulle spannmålspriserna behöva öka med omkring 20 procent, motsvarande 30–40 öre per kilo, bara för att nå ett nollresultat. För att företagen långsiktigt ska kunna utvecklas och investera bedömer LRF att det behövs en vinstmarginal på 5–10 procent efter att samtliga kostnader, inklusive arbete, är betalda.
– Ett dåligt år kan ett lantbruksföretag hantera. Men fyra förlustår i rad är något helt annat. Då äts marginalerna upp och möjligheten att investera och utveckla företaget försvinner. Det drabbar också framtidens matproduktion, när nödvändiga klimatanpassningar och andra investeringar måste skjutas på framtiden, säger Fredrik Andersson, ordförande i LRF Växtodling och ledamot i LRF:s riksförbundsstyrelse.
LRF arbetar för att stoppa kostnadssmockan
Mot den bakgrunden arbetar LRF just nu intensivt för att politiska beslut inte ska försvaga lantbrukets konkurrenskraft ytterligare. Det handlar främst om att säkra dieselskatteåterbetalningen och försvara CAP-budgeten samt motverka kostnadsökningar för drivmedel och gödsel till följd av ETS2 och CBAM.
Samtidigt ser kalkylerna inför 2027 något bättre ut, men osäkerheten är stor. Högre förväntade priser på grödorna motverkas av stigande priser på bland annat gödsel och diesel. Räntor, väder och omvärldsläge kan dessutom snabbt förändra förutsättningarna.
– Ett faktum som stärker svensk växtodling är att internationella jämförelser visar att våra produktionskostnader för spannmål är konkurrenskraftiga jämfört med våra konkurrenter på världsmarknaden. Om marknadskrafterna får råda så kommer lönsamheten i odlingen att stärkas på sikt – ingen kan i längden producera med förlust, säger Fredrik Andersson.
Om Efterskördsrapporten
Analysen har tagits fram av LRF tillsammans med Hushållningssällskapet och bygger på två typgårdar: en växtodlingsgård på 200 hektar i mellanbygd och en gård på 500 hektar i slättbygd. Båda odlar brödvete, maltkorn och höstraps.
Gå med i LRF – din röst, din nytta, ditt nätverk
LRF driver frågor som gör skillnad för dig som verkar inom lantbruk, skog och landsbygd. Som medlem får du tillgång till förmåner, kunskap och nätverk som stärker din vardag och ditt företagande. Tillsammans får vi landet att växa.
