Brett politiskt samtal om grön omställning och livsmedelsberedskap i Varberg 

Träffen beskrevs som både uppskattad, tankeväckande och intressant. De två föreläsningarna från Malin Viktorsson, Länsstyrelsens beredskapsdirektör och Markus Hoffman, LRF:s hållbarhetsexpert, gav värdefulla insikter i hur lantbruket kan bidra till ett mer hållbart samhälle och samtidigt stärka Sveriges beredskap. Lantbruket står i ett läge där det behövs lönsamhet för att ställa om till mer fossilfritt producerad mat.

– Det här blev en tankeväckande förmiddag för deltagarna. Vi fick in många olika perspektiv, både från politiken, myndigheter och lantbrukare, så som vi hoppats på, säger Per Nilsson initiativtagare och ordförande för LRF Varberg. 
 
En central del av programmet var gruppdiskussioner där deltagarna fördjupade sig i tre aktuella frågeställningar:

Hur ska den gröna omställningen finansieras?

Omställningen av lantbruk och livsmedel beräknas kosta cirka 20 miljarder kronor per år, i relation till de cirka 350 miljarder kronor som årligen läggs på mat och dryck. Diskussionen kretsade kring om kostnaderna främst ska bäras av konsumenter genom högre matpriser, via skatter eller genom en kombination av dessa.

– De gav en bra bild av både möjligheter och utmaningar i den gröna omställningen och hur det hänger ihop med vår livsmedelsberedskap, menade Heléne Gunnarson, ordförande för LRF Halland, under summeringen av diskussionerna.  

Hur kan lantbrukets roll i den lokala beredskapen stärkas?

Lantbruket har redan idag en viktig funktion genom att producera livsmedel, bidra med energi som biogas och el samt ställa resurser till förfogande vid exempelvis skogsbränder. Deltagarna diskuterade hur denna lokala förmåga kan utvecklas ytterligare.

– Det blev tydligt att vi behöver hitta lösningar som fungerar både för lantbrukare och konsumenter. Det handlar om en balans mellan marknad och samhällsansvar, säger Linda Ericsson, ledamot i LRF Hallands regionstyrelse och poängterar att det behövs prioritering idag och fortsätter:

– Arbetet kan inte vänta tills vi befinner oss i en kris, tro att vi lantbrukare kan ställa upp med exempelvis transporter. Våra företags ordinarie verksamhet är prio ett för oss, för vi har inte lönsamhet till något annat.

Hur påverkar lokala begränsningar livsmedelsproduktionen?

Frågan om hur exempelvis exploatering av jordbruksmark, skyddade områden och andra restriktioner påverkar den lokala produktionen och beredskapen lyftes också. Här betonades behovet av att väga olika samhällsintressen mot varandra.

Den breda politiska representationen, med riksdagsledamöter från S, M, SD, C, MP och KD samt lokala politiker från övriga partier, bidrog till att belysa frågorna ur flera perspektiv och skapa en grund för fortsatt dialog och samverkan mellan näring, politik och myndigheter.

– Vi lyckades locka hit de personer vi vill, det var bra samtal i rummet. Vi hoppas att deltagarna fick med sig så pass mycket så de kan ta kloka beslut, på respektive nivå, för att stärka både hållbarheten och Sveriges livsmedelsberedskap, avslutar Per Nilsson.