Elnätet ska byggas ut – men inte på markägarnas bekostnad

Sverige står inför den största utbyggnaden av elnätet på flera decennier. Fram till år 2045 ska omkring 800 mil nya kraftledningar byggas och investeringarna i elnäten väntas uppgå till närmare 1 000 miljarder kronor.  

Ersättningsutredningen från regeringen har dröjt. Energi- och näringslivsminister Ebba Busch föreslår att höja ersättningen till markägare med ytterligare 25% från nuvarande 125% av maknadsvärdeminskningen. Det räcker inte på långa vägar, var den enade bilden när LRF Södermanland tillsammans med Agro Sörmland arrangerade ett möte för markägare med anledning av elnätsutbyggnaden. Erfarenheterna från pågående och redan genomförda elnätsprojekt var många och frustrationen påtaglig. 

– Dagens system speglar inte de verkliga konsekvenserna för markägare, konstaterades under mötet. 

Oviss väntan på ersättning 

Alette Sederholm tog emot hemma på Ålberga gård. Hon berättade om familjens erfarenheter av en kraftledningsprocess som pågått under flera år. Den nya ledningen, som är sju kilometer lång, skär genom hela fastigheten och påverkar både skogsbruket och framtida utvecklingsmöjligheter. Trots att ledningen är på plats dröjer ersättningen, och hon och maken Göran vet inte när den kommer betalas ut eller vilket belopp det blir. Det går inte att skatteplanera och risken är stor att en stor del av ersättningen de får går tillbaka till staten via skattsedeln. 

- Tyvärr är belastningen inte bara själva ledningen. Allt runt omkring får man inte heller gehör för, såsom byggprocessen med ökad trafik, påverkan på vägar, nedskräpning, diken som däms och inte minst all tid som man förväntas lägga ideellt på att bevaka allt som händer på ens mark, berättar Alette.  

Hon förespråkar faktisk ersättning för förlorade värden och någon form av årlig ersättning baserat på markens ursprungliga tillväxtvolym av den gröda eller skog som vuxit där samt ersättning för sveda och värk under byggprocessen. 

- Det är så stort glapp mellan exploatörer och enskilda markägare. Det krävs oerhört stora insatser för markägare att få gehör för de verkliga förlusterna och kostnaderna, och där känner man sig ofta helt utlämnad, säger hon. 

LRF har arbetat i många år med frågan om elledningar och markupplåtelser, både på riksnivå och regionalt. Inte minst i Södermanland är dessa frågor mycket viktiga för medlemmarna. 

Grundlagens skydd måste gälla 

Torkel Pettersson arbetar på Forum Fastighetsekonomi, som gör uppdrag för Lantmäteriet. Han berättade om markvärdering och markförhandling. Markvärderingen, som är låst i mallar och bygger på normer och schabloner, utgör grunden för Lantmäteriets beräkningar. Utöver själva intrångsersättningen kan man som markägare ha rätt till övriga kostnadsersättningar för direkta kostnader eller inkomstbortfall, men det blir i så fall en förhandling med nätägaren. 

LRF äganderättsjurist och näringspolitiska expert Angelica Billevik redogjorde för den pågående ersättningsutredningen och varför LRF anser att dagens system inte lever upp till grundlagens egendomsskydd, som säger att den som tvingas tåla ett intrång ska få full ersättning för sin förlust.  

Angelica Billevik beskrev hur de värderingsnormer som används bygger på förutsättningar som inte längre speglar dagens moderna jord- och skogsbruk. Större maskiner, GPS-styrning, bevattningsanläggningar och ny teknik innebär kostnader och begränsningar som ofta inte fångas upp. 

Hon lyfte också fram att markägare idag behandlas olika beroende på vilken nätägare som bygger ledningen. Vissa nätägare erbjuder markägare möjlighet till ett ombud som bekostas av nätägaren inom vissa ramar, medan andra inte gör det. 

Om likabehandlingsprincipen ska gälla måste den också gälla markägarnas möjligheter att ta tillvara sina rättigheter. LRF vill därför att alla markägare som drabbas av ledningsintrång ska ha rätt till ett kvalificerat ombud som bekostas av nätägaren. 

Det här behöver förändras 

I samtalen kring vad som behöver förändras hördes fyra tydliga budskap bland deltagarna. 

• Dagens värderingsmodeller är föråldrade och behöver ses över i grunden.
  De speglar inte verkliga kostnader och konsekvenser för markägare. 

• Ersättningsformerna behöver utvecklas. 
  Förslag som lyftes var löpande ersättning, exempelvis i form av arrende eller andel i nätägarens intäkter. Många upplever också att bevisbördan i praktiken hamnar hos markägaren, som själv måste dokumentera skador, följa entreprenörernas arbete och driva sina krav för att få rätt ersättning. 

• Indirekta kostnader måste räknas in. 
  Det gäller till exempel försvårad brukning av jord och skog, extra arbetstid och administration som följer med processen.

• Skattereglerna behöver hänga med.
  Skattereglerna måste utformas så att ersättningen faktiskt motsvarar förlusten. 

LRF rekommenderar att avstå från att skriva på frivilliga avtal om ledningsintrång 

LRFs riksföbundsstämma beslutade i maj att rekommendera medlemmarna att tills vidare avstå från att skriva på frivilliga avtal om ledningsintrång på regionala och nationella nät så länge ersättningen inte är avsevärt bättre än dagens nivå, för att trycka på för en förändring. Beslutet är en rekommendation, varje markägare äger sitt eget beslut. 

Rätt ersättning är avgörande för snabbare utbyggnad av elnätet 

LRF Södermanlands ordförande Johan Lagerholm är tydlig med vad som krävs för att skynda på utvecklingen av elnätet. 

- För att snabba på utbyggnad av elnätet är en grundförutsättning att markägare behandlas bra och förutsägbart och med attraktiva ersättningsmodeller. LRF kräver att ersättningsnivån ska vara i enlighet med grundlagens egendomsskydd med full ersättning för kostnader och värdeminskning för mark som påverkas, säger han och fortsätter. 

- Markägare är inte emot utvecklingen eller den gröna omställningen. Vi vet att elnätet behöver byggas ut och behöver själva el i våra företag. Men samhället kan inte bygga viktig infrastruktur genom att låta enskilda markägare bära en stor del av kostnaden. 

På frågan vem eller vilka som behöver agera svarar Lagerholm:  

- Främst politiker, för att ge ramar för tillräckliga ersättningsnivåer och attraktiva företagsmässiga modeller för utbetalningar. Nätägare behöver respektera enskilda markägare och bidra till full ersättning. De behöver även följa upp underentreprenörer för att göra så liten åverkan och skada som möjligt på marken. 

Sett ur medlemsperspektiv tycker han att det var ett betydelsefullt möte. 

- Det stora intresset hos deltagarna, och engagemanget under mötet med svåra och viktiga frågor, visar på behovet av att träffas. Dels att få direkt kunskap av föredragshållarna, dels att få möjlighet att diskutera med andra markägare. Många delade erfarenheter och frågor från olika perspektiv, före under eller efter byggprocesser.