Otydliga regler bromsar nästa generations skogsbruk

2026-05-26

Sebastian Mångs, ordförande LRF Ungdomen Västernorrland — Många unga skogsägare upplever att spelreglerna är otydliga och svåra att lita på, det skriver Sebastian Mångs, ordförande för LRF Ungdomen Västernorrland i sin krönika.

Bakom många unga skogsägare finns år av sparande, hårt arbete och uppoffringar för att kunna köpa en skogsfastighet. Då måste det också finnas en trygghet i att marken får brukas och att spelreglerna inte ändras i efterhand, det skriver Sebastian Mångs, ordförande för LRF Ungdomen Västernorrland i en krönika som publicerats i Sundsvalls tidning.

Sveriges skogar är en av våra viktigaste resurser. De skapar jobb, exportintäkter och möjligheter för hela landsbygden. Men om vi vill att nästa generation ska vilja ta över och investera i skogsbruket måste politiken förstå den verklighet som unga skogsägare lever i.

Idag talas det ofta om vikten av generationsskiften och att fler unga ska ta ansvar för skogen. Samtidigt skickar samhället motsatta signaler. Otydliga regler kring äganderätt och artskydd gör att många tvekar inför att investera.

Stora investeringar och personliga uppoffringar

För en ung människa handlar en fastighetsaffär om stora lån och långsiktigt ansvar. Man investerar i något som ska bära ekonomiskt över generationer, eller under stora delar av ens livstid. För att kunna ta steget krävs ofta stora egna pengar som sparats under många år. Många har avstått från resor och konsumtion för att bygga upp kontantinsatsen. Det handlar om uppoffringar i den egna livskvaliteten för att skapa en framtid på landsbygden. Då måste det finnas trygghet i att marken faktiskt får brukas.

Otydliga regler skapar osäkerhet

Många unga skogsägare upplever att spelreglerna är otydliga och svåra att lita på. Man kan investera sitt livskapital och ta stora lån, för att senare mötas av restriktioner som kraftigt begränsar brukandet. Då står man kvar med samma ekonomiska ansvar, men med sämre möjligheter att få verksamheten att bära sig.

Orimlig riskfördelning

Det är inte rimligt att unga ska bära hela den ekonomiska risken samtidigt som samhället kan förändra förutsättningarna längs vägen. Ingen skulle acceptera samma osäkerhet i andra former av företagande.

Självklart ska vi värna biologisk mångfald och skydda hotade arter. Men då måste samhället också ta ansvar. Om staten begränsar möjligheten att använda privat mark måste ersättningen vara tydlig, rättssäker och förutsägbar.

Vad politiken behöver göra

Politiken behöver stärka ungas vilja att investera i skogsbruk genom tydligare regler kring äganderätt och artskydd, snabbare och mer rättssäkra beslut, rimliga ersättningar vid inskränkningar och bättre villkor för generationsskiften och unga företagare.
Skogen växer långsamt och kräver långsiktighet och framtidstro. Men få unga vågar satsa om risken finns att spelreglerna ändras efter att man redan investerat sitt livskapital.

En avgörande framtidsfråga

Vill vi ha levande landsbygder och ett hållbart svenskt skogsbruk även i framtiden måste unga skogsägare känna trygghet i att deras arbete och investeringar respekteras. Annars riskerar vi en politik som talar varmt om skogen men som samtidigt gör det allt svårare för nästa generation att äga och bruka den.

Sebastian Mångs, ordförande LRF Ungdomen Västernorrland