Skog och mark
Skog och mark
Skogen och marken är grunden för en stor del av det gröna näringslivet. Här produceras mat, skogsråvara och energi, samtidigt som det finns plats för naturvärden, rekreation och andra viktiga samhällsintressen.
Genom att bruka och utveckla mark skapas mat, förnybara råvaror, energi, arbetstillfällen och värden som är viktiga för hela samhället. Samtidigt behöver brukandet ske med hänsyn till natur och miljö.
För den som äger marken är möjligheten att fatta långsiktiga beslut avgörande. Investeringar i jord och skog sträcker sig ofta över många år och ibland över generationer. Därför behövs tydliga spelregler och en stark äganderätt som ger människor möjlighet och incitament att investera, utveckla och ta ansvar.
LRF arbetar för att jord- och skogsägare ska kunna bruka, förvalta och utveckla sin mark långsiktigt. Det handlar bland annat om äganderätt, skogspolitik, artskydd och naturvård, men också om hur olika samhällsintressen ska vägas mot varandra.
Innehåll
Till sidomenyn
Visste du att...
...för varje träd som skogsägaren tar ner planteras två nya?
... hälften av de rödlistade skogsarterna är knutna till döda träd och idag finns mer än dubbelt så mycket död ved i våra skogar än vad som fanns för 100 år sedan.
...det finns cirka 300 000 skogsägare i Sverige? Av dessa är cirka 39 procent kvinnor.
5 frågor om skogen och klimatet
Nej, tvärtom. Sverige ska bli fossilfritt, binda mer och släppa ut mindre koldioxid och värna den biologiska mångfalden. Den brukade och den obrukade skogen tillsammans bidrar till det. De förnybara källorna skog, sol, vind och vatten behövs för att vi ska klara våra miljö- och klimatmål.
Skogsägare jobbar hela tiden med skogs- och naturvård och gör både reglerat och frivilligt miljöarbete i sina skogar. Men allt kan bli bättre och därför arbetar vi hela tiden med att förbättra bland annat skogsbrukets metoder, med skonsammare maskiner och utbildning för att minska körskador.
På kort sikt eller om man ser på enskilda träd är det bättre för klimatet om skogen lämnas orörd så kolet som binds ökar. Men till sist kommer skogen tillväxt avta och lika mycket koldioxid tas upp av träd som avges av döda och förmultnande växter. Därmed fås inge ytterligare klimatnytta. Det finns också en risk att kollagret går förlorat vid skador, till exempel vid brand och angrepp av insekter.
Det är tveklöst så att skogsbruk påverkar miljön och det måste vi som brukar skogen ha respekt för. Vi jobbar med att förbättra metoder och teknik för att skogsbruket ska bli mer skonsamt och vi lär oss hela tiden. Vi jobbar också aktivt med miljöhänsyn i den brukade skogen, till exempel att lämna träd vid vattendrag och spara lövträd. Det börjar ge avtryck i form av positiva trender för miljöer som är viktiga för biologisk mångfald. Här är några exempel:
• Sverige får mer och mer gammal skog. Idag är 20 % av skogen över 120 år gammal. Det finns 250 miljoner träd över 200 år och antalet 200-åriga träd ökar med 3 miljoner träd per år. Mängden gammal skog har ökat markant sedan mitten av 1990-talet och i södra Sverige har vi idag mer gammal skog än när Riksskogstaxeringens mätningar började för snart 100 år sedan.
• Grova lövträd, som är särskilt viktiga för biologisk mångfald, har ökat dramatisk och vi har idag mångfalt fler grova träd än vi hade för ett sekel sedan. Vi har nästan tre gånger fler gamla grova träd (>45 cm, > 160 år) än vad som fanns för 100 år sedan.
• Hälften av de rödlistade skogsarterna är knutna till döda träd – idag finns mer än dubbelt så mycket död ved i våra skogar än vad som fanns för 100 år sedan.
Nej, träd avverkas för att bli virke att bygga med. Det som hänt är att vi blivit mycket bättre på att ta vara på hela trädet, men det avverkas fortfarande i första hand för virkets skull. De delar som inte kan bli plankor och virke men som kan bli pappersmassa blir toalettpapper, förpackningar, bindor och blöjor. Resten, som inte kan bli varken virke eller papper, blir till bioenergi och biodrivmedel. Fördelningen är ungefär 20-25 procent av trädet blir virke, 25 procent blir pappersprodukter och 50 procent blir bioenergi. En del av spillet lämnas också på marken av miljöskäl.
Läs mer
Allemansrätten
LRF anser att allemansrätten bör vara reserverad för allmänheten och friluftsaktiviteter, inte för kommersiella...
Arbetskraftsinvandring
Ett betydande antal arbetstagare inom den svenska jord- och skogsbrukssektorn kommer från länder utanför EU. Mån...
Artskydd
Artskyddsreglerna är idag den främsta orsaken till att skogsbruk stoppas. Enligt LRF hotar nuvarande tillämpning...
Biologisk mångfald i skogen
Den svenska skogspolitiken, med sitt dubbla fokus på produktion och miljö, har funnits sedan 1994 och bygger på...
Checklista för efterbevakning vid skogsbrand
När det brinner på många platser ökar behovet av resurser för efterbevakning när räddningstjänsten avslutat insa...
Kurser via Studieförbundet Vuxenskolan
Studieförbundet Vuxenskolan (SV) är en samarbetspartner till LRF och erbjuder både kurser och möjligheter att ar...
LRF:s reformagenda
LRFs reformagenda beskriver jord- och skogsbrukets betydelse i din kommun.
Om familjeskogsbruket
I maj 2022 lanserade LRF Skogsägarna, Norra skog, Mellanskog och Södra ett skogspolitiskt program som beskriver...
Principmål
LRF klargör rättsläget genom att stötta juridiska processer som prövar viktiga frågor, vilket stärker medlemmarn...
Skogen - ryggraden i landsbygdens ekonomi
Skogsägande stärker möjligheterna till investeringar, företagande och jobb på landsbygden.
Skogen och EU
Med tanke på de stora skillnaderna i skogsförhållanden mellan EU-länderna anser LRF att det är avgörande att vär...
Skogen och klimatet
Skogen har en nyckelroll i omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Forskning och innovationer ger nya...
Skogskunskap
Skogsägarens digitala rådgivare. Här hittar du fakta och instruktioner om skogens skötsel, skogsbilvägar, filmer...
Skogsägarrörelsens historia
Från 1930-talets samarbete till dagens modell.
Svensk skogsvalidering
Svensk skogsvalidering är ett branschinitiativ framtaget av parterna i Skogsbrukets Yrkesnämnd: Gröna arbetsgiva...
Rapporter
Äger du mark?
Som medlem får du en röst och kan bidra till att forma de beslut som påverkar dig som markägare.