Så arbetar LRF för nästa CAP

Jordbruksverket har nyligen presenterat förslag om nästa CAP. Vad innebär förslagen?

Jordbruksverkets förslag omfattar ungefär samma CAP-ersättningar som finns i Sverige i dag, men de föreslår också vissa ändringar och förenklingar av villkor. För de allra flesta ersättningar rekommenderar Jordbruksverket att ersättningarna höjs för att bättre spegla det höjda kostnadsläget. Det blir nu upp till Sveriges regering att besluta vilka CAP-ersättningar som ska införas i Sverige och hur budgeten ska se ut. Minskar budgeten kan det bli färre ersättningar än i dag. För LRF är det en prioriterad fråga att budgeten ska höjas.

När ska nästa CAP börja gälla?

Enligt EU-förslaget ska nästa CAP träda i kraft redan 2028. Det är emellertid väldigt mycket arbete som återstår innan det är klart. Förhandlingarna om budget och övergripande regler på EU-nivå pågår fortfarande vilket gör att det är väldigt osäkert hur nästa CAP kommer se ut.

Vad händer på EU-nivå inför nästa CAP-budget?

Förhandlingarna om budgeten för hela EU och för CAP pågår samtidigt som förhandlingarna om CAP-regelverket. EU:s medlemsländer står ganska långt ifrån varandra i synen på EU-budgeten. Sverige som land skulle få en mycket stor höjning av sin EU-avgift om liggande förslag blir verklighet. Den svenska regeringen med stöd av riksdagen vill se att budgetförslaget krymper, både gällande EU:s totala budget och den del som föreslås gå till CAP.

Andra länder, särskilt de som får tillbaka mer medel från EU än vad deras EU-avgift är, tycker att liggande förslag är bra. Vissa vill också se att budgeten för CAP ökar. EU-kommissionens förslag innebär att EU-budgeten för CAP minskar med cirka en fjärdedel medan några andra politikområden som säkerhet och försvar får mycket stora höjningar. Möjligen kan man enas om budgeten om 2–3 månader.

Hur går arbetet med CAP-reglerna?

Förhandlingarna om EU-regelverk tar ofta lång tid och det krävs att både EU:s jordbruksministrar och Europaparlamentet är överens. EU:s jordbruksministrar enades om delar av CAP-regelverket tidigare i höstas men det kommer dröja några månader till innan Europaparlamentet är överens. Därefter kan slutförhandlingarna inledas. Regelverket kommer sannolikt bli klart någon gång våren 2027. EU-regelverket sätter ramen för hur CAP kan utformas i respektive medlemsland, men det är sedan varje lands regering som beslutar om detaljerna.

Vilka frågor prioriterar LRF?

Nästa CAP-budget är en av LRF:s högst prioriterade frågor. EU-kommissionens förslag innebär att CAP-budgeten på EU-nivå minskar med cirka en fjärdedel. LRF anser att budgeten för CAP måste öka, både i EU-budgeten och den nationella medfinansieringen. Bara inflationen under innevarande CAP-period uppgår till 25–30 procent.

LRF anser också att CAP i högre grad än i dag bör riktas till aktiv jordbruksproduktion och att den ska bidra till en ökad produktion i hela landet. Det är givetvis även viktigt att unga lantbrukare får goda villkor. Ytterligare en viktig fråga inom arbetet med CAP-frågorna är att EU-kommissionens förslag att minska gårdsstödet justeras.

Hur arbetar LRF för att påverka nästa CAP?

På EU-nivå samarbetar LRF med paraplyorganisationen för lantbruk och kooperativ, Copa Cogeca, som driver lantbrukets frågor gentemot framför allt EU-kommissionen och Europaparlamentet. Copa Cogeca ordnade också en demonstration om bland annat CAP i december 2025 där LRF deltog. Vi träffar även EU-politiker och EU-kommissionen för att framföra LRF:s ståndpunkter, och har även kontakt med den svenska regeringen.

På nationell nivå analyserar och jobbar LRF med de förslag som läggs fram. Det pågår också mycket arbete i riksförbundsstyrelsen, LRF:s regioner och branschavdelningar. 

Vi arbetar dessutom kontinuerligt för att lyfta behovet av en stark CAP-budget i medierna och i den politiska debatten. Tidigare i höstas medverkade exempelvis förbundsordförande Palle Borgström i SVT:s Agenda. LRF har också gått ut i en kampanj riktad till politiken där CAP-budgetens vikt för det svenska lantbruket är en central del.