Lagar och regler kring vattenuttag

Ett vattenuttag för bevattning kan göras på många olika sätt. Det vanligaste är att pumpa direkt ur ett ytvatten eller grundvattenmagasin. Men när dessa tillgångar inte räcker till för att förse en bevattning med tillräckligt mycket vatten så krävs olika typer av magasinering. En vanlig lösning är att bygga en damm som är tät och kan hålla mängden vatten som krävs för en odlingssäsong. Ibland försöker man kombinera möjligheten att skapa våtmarker med bevattning vilket kräver speciella förutsättningar för att lyckas. Ofta är det bättre att skilja på våtmarkslösningar och bevattningsdammar då de har olika syften som kan motverka varandra.

Vägen framåt till en uthållig bevattningslösning är inte alltid helt rak. Ofta börjar det med ett akut behov av mer vatten på grund av extremväder i form av långa värmeböljor. Då behövs vatten för att rädda grödan inte bara för att säkra rätt kvalitet och en bra skörd. Här ser vi ett par exempel från senare år då tillgången på ytvatten inte räcker till alla som behöver vattna. Det uppstår konkurrens om vattnet!

Vi har samlat tips och idéer kring vad är viktigt att tänka på vid projektering av ett vattenmagasin bland annat placeringen i landskapet. Även att hitta en balans mellan behovet av en viss mängd vatten och möjligheten att återanvända jordmassorna i vallar är viktigt. Helt avgörande för ekonomin är också att försöka undvika flytta schaktmassor i onödan.

Centrala begrepp

Tillgång till tillräckligt med vatten av bra kvalitet är en av grundstenarna för att lyckas med sin odling. De senaste årens perioder av extremväder påminner oss om att det vid torrperioder är viktigt att ha en säker och laglig vattenkälla. För att kunna bevattna med lagen i ryggen är det ett antal centrala begrepp som du som odlare behöver känna till. Vi kommer nu att gå igenom några av dessa begrepp och förklara vad de innebär. Ibland kan det vara komplicerat att tolka lagar och regler och vad de verkligen innebär för den enskilde verksamhetsutövaren. Vi ger här en överblick av regelverket och det är alltid viktigt att ta de lokala myndigheterna till hjälp och rådfråga när det kommer till större insatser som kan påverka omgivningen.

Vattenverksamhet

Så fort du gräver eller ändrar läget i ett dike eller vattendrag så bedriver du en vattenverksamhet. Det kan handla om en enkel fördämning eller pumpanordning. All bortförsel av vatten eller tillförsel via rördiken (markavvattning) utgör vattenverksamheter.

Exempel på vattenverksamhet:

• Uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning, till exempel en bevattningsdamm.
• Bortledande av vatten, förändring av vattnets djup eller läge, exempelvis för bevattning. Till exempel bevattning med ytvatten från ett vattendrag eller en sjö, samt dräneringsvatten från ett dike.
• Uppförande av en anläggning (borrad brunn) för att leda bort grundvattnet.
• Markavvattning.

Bedriver du vattenverksamhet?

1. Undantag: Så kallat husbehovsvatten, vilket är bevattning av villaträdgård eller att ta vatten till djur (MB 11:11§).
2. Undantag: Tillstånd eller anmälan behövs inte om ”det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vatten-verksamhetens inverkan på vattenförhållandena” (MB 11:12§).

Rådighet över vatten

Den som äger en fastighet med tillgång till vatten har rådighet över det. Utgör ett vatten en gräns mellan två fastigheter är det mitt i vattendraget gränsen går och då har båda fastigheterna rådighet. Det är viktigt att skaffa sig rätt till vatten genom avtal eller ägande när det kommer till att bedriva en vattenverksamhet.

Exempel på rådighet och arrende:

En arrendator har genom ett arrendeavtal rådighet till vatten och ansöker om tillstånd för bevattning. Vad händer om arrendet inte förlängs?

Det är den sökande som äger tillståndet. Det hör inte i sig till en viss fastighet. Dock kan ledningar, brunnar mm låsa möjlighet till uttag till ett område. Om inte fastighetsägaren står som sökande kan han eller ny arrendator alltså inte utnyttja bevattningstillståndet.

Anmäl, sök tillstånd eller gör inget alls?

All vattenverksamhet är tillståndspliktig men du kan välja att göra ”inget alls” och hänvisa till undantaget under punkt 2 eller att gå vägen via anmälan. Både med och utan anmälan har du ett stort ansvar att samla in observationer över tid som bevis ifall något intresse gör gällande att de påverkas av din vattenverksamhet. Bevisbördan ligger på dig!

Länsstyrelsen kan begära in uppgifter som de behöver för att bedöma din vattenverksamhet. De kan förelägga om åtgärder till exempel bevattningsförbud samt ålägga dig att söka tillstånd. Att göra en anmälan är ett sätt att få ett tillfälligt ”ok” från länsstyrelsen, där du testar deras åsikt rörande ditt vattenuttag. Det kan ge en ökad trygghet mot att använda undantaget.

Observera att för uttag av grundvatten och anläggning av borrad brunn finns inte möjligheten att göra en anmälan utan du måste söka tillstånd. Utan tillstånd krävs underlag som visar att ditt uttag inte påverkar någon annan negativt. Det är liknande underlag som tas fram tidigt i tillståndsprocessen då de geologiska förhållandena utreds och ett teoretiskt påverkansområde definieras.

Exempel på anmälningspliktigt bevattningsuttag:

Du leder bort högst 600 m³ ytvatten per dygn från ett vattendrag, med totalt max 100 000 m³ per år. Dessa mängder gäller oavsett om du använder vattnet direkt, eller lagrar i en damm. Så se till att samla vatten under de tider på året då vattenföringen är hög.

Ett tillstånd ger dig rättskraft till skillnad från bevattning med anmälan eller hänvisning till undantag. När du sökt och beviljats tillstånd, så kallad vattendom, av Mark- och miljödomstolen för din vattenverksamhet så har du rättskraft mot alla. Du kan alltså inte få bevattningsförbud, vilket ger en säkerhet under torka och låga vattenflöden. Dock kommer tillståndet med villkor som begränsar när och hur du får ta ut vatten. Den som har rätt att söka tillstånd kan vara antingen fastighetsägaren eller en arrendator.

Läs mer om vilka anmälningspliktiga vattenverksamheter som gäller för dig på respektive länsstyrelses webbsida.

Vattna från ett vattendrag

Uttag från vattendrag begränsas av tillgången. Till exempel har Länsstyrelsen i Skåne kategoriserat vattendrag som särskilt värdefulla i kategori A och resten i kategori B. Bevattningsuttag i vattendrag i kategori A ska inte göras vid flöden på och under 30 procent av årsmedelvattenföringen. För vattendrag i kategori B får uttag inte förekomma när vattenföringen understiger 25 liter/sekund och meter åbredd. Det är viktigt att du kontrollerar vad som gäller i ditt län.

För att veta hur flödet (volym per sekund för en viss tvärsektion) ser ut i just ditt vattendrag behöver du utföra flödesmätningar under året. I vissa vattendrag har SMHI mätstationer installerade som mäter vattenföringen. I annat fall får du själv mäta vattenföringen över året. Detta kan göras genom att sätta upp en pegel, (mätsticka) som mäter vattenståndet, vid en bestämmande sektion av vattendraget, till exempel i en vägtrumma.

Filmen visar hur du själv kan mäta vattenflödet.

Sammanfattning av de viktigaste budskapen:

• Säkra ditt vattenuttag så att du klarar långa torrperioder.
• Ett tillstånd ger dig rättsligt skydd för att använda vatten för bevattning.
• Vid anmälan och vid hävd av undantaget så ligger bevisbördan på dig så att varken allmänna eller enskilda intressen skadas.

Tillståndsprocessen

Grundvattentillgångarna

Grundvattentillgångarna är där vi ofta hittar vårt dricksvatten som är en fantastisk resurs. Det är många som vill utnyttja resursen och det uppstår lätt konkurrens om vattnet. Samhällets behov av dricksvatten går alltid först. Enskilda näringsidkare säkrar sin tillgång på vatten genom att söka tillstånd. Ett tillstånd för grundvattenuttag är ofta villkorat i mängd. Uttaget måste vara uthålligt och inte påverka andra i omgivningen. En grundläggande beräkning att vattenbalansen, alltså uttaget inte överstiger den beräknade grundvattenbildningen i ett område behöver gå ihop. Låt oss visa hur grundvatten bildas och vad som påverkar tillgången på grundvatten.

Övning

1. Studera dina grundvattentillgångar just nu där du bor. Gå till SGU:s hemsida och titta på kartorna över aktuella grundvattennivåer.

Kartorna visar den aktuella grundvattennivån jämfört med en lång referensperiod. Välj mellan stora och små magasin. Skillnaden är att små magasin reagerar snabbare på förändring och är bara aktuell för mindre bevattningsuttag. För stora uttag krävs ofta tillgång till de stora magasinen för att flödet ska räcka till. Det är också här den kommunala dricksvattenförsörjningen finns.

2. Studera dina grundvattentillgångar förändras den närmsta tiden där du bor. Gå till SGU:s hemsida och titta på kartorna över framtida grundvattennivåer.

Kartorna visar hur grundvattennivån förändras utifrån olika väderförhållanden närmsta tiden med hänsyn tagen till väderprognoser. Därefter är det normalväder som ligger till grund för modellen. Det går att välja mellan stora och små magasin. Det är i de små magasinen påverkan av torr väderlek syns först.

3. Studera dina grundvattentillgångar förändras den närmsta tiden där du bor. Gå till SGU:s hemsida och titta på kartorna över tidigare grundvattennivåer. Ställ in filterfunktionen att visa liknande period, till exempel mitten av juni för olika år. 

Här kan du studera hur grundvattennivån för just ditt område påverkas jämfört med referensperioden. Jämförelsen av samma period i flera år efter varandra ger dig uppfattning om ditt område är mer eller mindre känsligt för brist på grundvatten.

4. I brunnsarkivet finns de flesta borrade brunnarna registrerade. Gå till SGU:s hemsida och titta på kartan över brunnar.

Leta upp brunnar belägna nära den plats du är intresserad av. Klicka på de gröna prickarna för att se information om respektive brunn. Intressant är att se kapacitet dvs vattenmängden (liter/timme) och vilket djup resp brunn har. Det ger en indikation hur tillgången på vatten är i just ditt område och hur en ny brunn kommer att påverka eller påverkas av närliggande brunnar.

Ytvatten

När påverkar ett ytvattenuttag andra? Ytvattentillgångarna kan variera kraftigt i storlek och kapacitet. Ett ytvattenuttag för bevattning från en större sjö bör inte innebära någon påverkan alls. Avsänkningen av vattenytan handlar om millimeter och kommer inte märkas. Därmed kan en jordbruksbevattning falla under undantagsregeln.

MB11:12§ ”Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9a behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena.”

Däremot i mindre vattendrag eller diken kan påverkan bli betydligt större. När bevattningsbehovet uppstår är det ofta väldigt litet flöde i de flesta mindre vattendragen. Vattentillgången ändrar sig snabbt vid stora regnmängder och kan ses om en smal topp i ett flödesdiagram. Det är också vanligt att denna typ av vattendrag svämmar över under vintertid då smältvatten och nederbörd ska rinna ut i haven samtidigt.

Det blir alltså viktigt att lära känna sin vattenkälla och förstå när det finns tillräcklig kapacitet att göra ett vattenuttag utan att påverka omgivningen. Ett sätt är att mäta flödet. Det kan göras på olika sätt men det enklaste är att mäta vattennivån vid en bestämmande sektion och vattenhastigheten.

Ekologisk status och skyddad natur

Det gäller att ha koll på var det finns känslig natur med olika slags områdesskydd i närheten av en vattenverksamhet. Det går alltså inte att hävda undantagsregeln vid ett ytvattenuttag i ett skyddat område. Det krävs mer omfattande undersökningar och naturvärdesinventeringar för att säkerställa att ingen negativ påverkan sker. I vissa fall finns det redan utförliga inventeringar och statusklassningar. Det går att själv skapa sig en uppfattning hur det står till med en vattenförekomst genom kartverktyget som demonstreras nedan. Ett tips är att kontakta lokala vattenråd eller vattenförbund som kan hjälpa till och har ofta god lokalkännedom.

Beräkna vattenbehovet – Vilken väg du ska välja påverkas av ditt vattenbehov

Kapacitet – fältodling

• Hur mycket vatten behövs till 10 ha odling?
• En millimeter vatten motsvaras av 10 m³/ha
• En bevattningsgiva på t.ex. 25 mm kräver 2500 m³ vatten för 10 ha
• Rekommenderad baskapacitet beräknas till 100–150 mm per år
• Det går åt ca 10 000–15 000 m³ och är beroende på lokalt klimat och grödor
  
  
• Exempel: samla vatten i en damm som är 10 000 m² och 3 m djup
• När dammen är full rymmer den 30 000 m³
• Avgår ca 50 cm av ytan i avdunstning årligen → 5 000 m³
• Potential att vattna: 25 000/(10x10) → 250 mm på 10 ha

Kapacitet – småodlaren

• Hur mycket vatten behövs till 1000 m² odling?
• En millimeter vatten motsvaras av 1 liter/m²
• En bevattningsgiva på t.ex. 25 mm kräver 25 m³ vatten
• Rekommenderad baskapacitet beräknas till 100–150 mm per år
• Det går åt ca 100–150 m³ och är beroende på lokalt klimat och grödor
  
  
• Exempel: samla vatten från takyta på växthus eller uthus 300 m².
• Normal nederbörd maj, juni, juli: ca 150 mm
• Potential att samla (150x300) → 45 m³ rent vatten!

Du behöver beräkna den totala mängden vatten som åtgår för din odling. Det beror på många faktorer: typ av gröda, jordart, avdunstning med mera. Ett riktmärke är att räkna med 100–150 mm bevattning per år. Lätt jord och vattenkrävande kulturer kan öka behovet ytterligare.
Tiden att hinna bevattna är även viktig att tänka på. Att fysiskt hinna flytta runt bevattningsmaskinen och återkomma till samma plats för att möta grödans bevattningsbehov.