Regeringens linje i EU-budgeten hotar livsmedelssäkerheten

Stöd till unga som vill bli bönder och större utrymme att anpassa ersättningarna till svenska förhållanden. Det är några av delarna i den förhandlingslinje för nästa jordbrukspolitik som EU:s jordbruksministrar enades om under tisdagen i Bryssel. LRF välkomnar framsteget och kräver att regeringen försvarar pengarna som ska göra mer mat och starkare beredskap möjligt.

– Svenska bönder kan och vill producera mer. Men kommande skördar börjar med att någon vågar investera, ta över gården och tro på framtiden. Regeringens position vad gäller EU-budgeten, vilket skulle innebära en minskning på närmare 25% av jordbruksbudgeten, kommer att omöjliggöra en hel del av de investeringar vi behöver göra för att stärka livsmedelsberedskapen, säger Palle Borgström, förbundsordförande i LRF.

Överenskommelsen den 26 oktober gäller delar av regelverket för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, under perioden 2028–2034. LRF ser positivt på att medlemsländerna får utrymme att anpassa ersättningarna till nationella förhållanden.

Överenskommelsen är ett steg i förhandlingarna, men inget slutligt beslut. Europaparlamentet behöver också ta ställning innan parterna kan enas om de slutliga reglerna. Hur mycket pengar jordbruket ska få, förhandlas inom EU:s nästa långtidsbudget. Även frågor om nedtrappning och tak för gårdsstödet återstår.

– CAP innebär ersättningar till bonden men ett stöd till hushållen. Den bidrar till att hålla nere matpriset och garanterar öppna landskap och de miljönyttor som samhället efterfrågar. Om den gemensamma finansieringen minskar kommer maten att bli dyrare och vi riskerar att förlora det öppna landskapet, säger Palle Borgström.

Att finansieringen påverkar möjligheterna att investera och fortsätta producera framgår av LRF:s medlemsundersökning. Vid ett scenario med minskade jordbruksersättningar och dyrare diesel och gödsel skulle 57 procent av de svarande skjuta upp eller avstå från investeringar. För var femte skulle ett generationsskifte försvåras – just sådana satsningar som nästa jordbrukspolitik ska främja.

Över var tredje svarande skulle överväga att ställa om eller avveckla delar av verksamheten, och var fjärde skulle minska produktionen. Svaren visar en risk för minskad svensk matproduktion.

– Om svensk matproduktion skulle minska med en tredjedel går vi från att ungefär varannan tugga är svensk till var tredje. Det är fel riktning i en tid när vi behöver producera mer och stärka vår beredskap. Politiken får inte montera ned det som Sverige och Europa behöver rusta upp, säger Palle Borgström.

LRF kräver att regeringen försvarar en stark och långsiktigt finansierad CAP i EU-förhandlingarna och säkerställer den nationella medfinansiering som behövs för att utveckla svenskt lantbruk. Samtidigt måste politiken hantera de beslut som driver upp böndernas kostnader.

– Vill politiken ha fler unga bönder, fler investeringar och mer mat måste den också säkra förutsättningarna. Vi bönder är beredda att göra jobbet men då kan inte politiken lägga på oss den ena pålagan efter den andra, säger Palle Borgström.

Drivmedels- och gödningspriserna ökar på grund av andra politiska beslut, och läggs på en redan dramatisk marknadsutveckling. 

Fakta: Vad har EU:s jordbruksministrar enats om?

En gemensam förhandlingslinje om delar av reglerna för nästa CAP, som ska gälla 2028–2034.

Inriktningen omfattar ramverket för CAP och innebär bland annat ökade möjligheter till nationell anpassning av ersättningarna, särskilda insatser för unga lantbrukare och verktyg för att hantera risker och kriser.
Överenskommelsen fastställer varken jordbrukets totala budget eller hur stor ersättning en svensk lantbrukare kommer att få.

Slutliga EU-regler och beslut om den svenska tillämpningen återstår.

Om medlemsundersökningen: Undersökningen omfattar 282 svarande LRF-medlemmar. Resultaten beskriver hur de svarande bedömer konsekvenserna av ett scenario med minskade CAP-ersättningar och dyrare diesel och gödsel.