LRF i Almedalen

TORSDAG 26 JUNI. Under seminariet ”EU:s långtidsbudget – hur får vi ut mest nytta av varje krona?” hur EU:s långtidsbudget står inför ökade krav hur den ”gemensamma plånboken” ska räcka till.

Flera av paneldeltagarna lyfte att budgeten i dag är för stelbent, med låsta medel som inte kan omfördelas vid nya behov. Samtidigt efterfrågades mer flexibilitet och effektivitet i hur pengarna används.
Mikaela Johnsson, vice ordförande i LRF, lyfte särskilt den gemensamma jordbrukspolitikens betydelse för hela EU:s livsmedelsförsörjning.

”Den gemensamma jordbrukspolitiken är helt avgörande för att vi ska kunna ha ett fungerande jordbruk i hela EU. Vi behöver likriktade regler – inte 27 olika spår.”

Hon betonade att jordbruksbudgeten inte bara handlar om mat, utan också om försörjningsberedskap, klimatmål och framtidstro på landsbygden.

Mikaela var tydlig med att LRF säger nej till omfördelning av jordbruksmedel till andra områden. I stället efterlyste hon en ökad budget för jordbruket och mer fokus på regelförenkling.

Hon varnade också för ryckighet i budgetprioriteringar. ”Det som är akut just nu får ofta alla pengar. Men det skadar oss långsiktigt. Vi behöver stabilitet och framtidstro.”

Seminariet visade att EU:s budget är mer än siffror från LRF var budskapet tydligt: utan en stark jordbruksbudget, ingen hållbar livsmedelsförsörjning.

ONSDAG 25 JUNI. Under seminariet ”Finns det något att äta 2050?” i Almedalen, arrangerat av LRF, diskuterades framtidens livsmedelsförsörjning i skuggan av klimatförändringar och global oro.

LRF:s ordförande Palle Borgström betonade att svenskt lantbruk har både förtroende och lösningar – men att det krävs investeringar och förenklade regelverk för att växla upp. ”Vi vet vad vi behöver göra för att bli klimatneutrala och öka produktionen, men tillståndsprocesser och finansiella hinder bromsar utvecklingen”, sa han.

Katarina Wolf, ordförande för LRF Ungdomen, lyfte behovet av att fler unga ska kunna ta över gårdar. ”Det krävs för stora kapitalinsatser i dag. Vi måste stärka konkurrenskraften och minska regelkrånglet.”

Investeraren Susanne Najafi från Brilliant Minds efterlyste nya vägar för att få ut svenska livsmedel till konsumenterna. ”Vi har stora obrukade arealer i Sverige, men om produkterna inte når marknaden, varför skulle man investera?” Hon lyfte också vikten av innovation, data och modiga aktörer som vågar satsa på mindre svenska producenter.

ONSDAG 25 JUNI. Under Almedalsveckan samlade LRF Ungdomen riksdagens ungdomsförbund för att tävla i Bondepitchen – en utmaning där framtidens matproduktion stod i fokus. På 1,5 minut skulle varje deltagare övertyga juryn om hur deras politik bäst lockar unga till att bli Sveriges framtida bönder.

Bakgrunden är allvarlig: hälften av Sveriges bönder är över 60 år, medan endast 6 procent är under 35. Utan ett generationsskifte hotas både livsmedelsförsörjning och landsbygdens framtid.

Juryn – bestående av Gustav Kämpe (Arla Foods), Serena Mon de Vienne (retorikbyrån Snacka Snyggt) och Gustav Skalberg samt Ella Kolmodin (LRF Ungdomen Gotland) – bedömde deltagarna utifrån politisk kreativitet, retorik och engagemang.

Vinnare blev Christoffer Larsson, Centerpartiets ungdomsförbund.

Juryns motivering:
”En välbyggd struktur med tydlig agenda – att samla offentlig sektor bakom bönderna. Med konkreta förslag om mindre EU-krångel, lägre arbetsgivaravgifter och färre pappershinder, levererar vinnaren ett retoriskt finstämt och engagerat tal. Här får unga inte bara möjlighet – utan också vilja – att bli Sveriges framtida bönder.”

Seminariet bjöd på både skratt och skärpa samt visade att det finns många unga politiska röster med både substans och passion för ett hållbart svenskt lantbruk.

ONSDAG 25 JUNI. Under seminariet ”Kan landsbygden leva utan skogen?” arrangerat av LRF Skogsägarna, diskuterades skogens betydelse för Sverige och landsbygden. Utgångspunkten för seminariet var en ny rapport från LRF Skogsägarna om skogens bidrag till landsbygdens ekonomi.

LRF:s vice förbundsordförande Mikaela Johnsson betonade vikten av långsiktighet och helhetsperspektiv i skogspolitiken. ”Det kan se enkelt ut att på en karta rita ut områden där brukandet ska upphöra eller begränsas, men det får konsekvenser både för människor och för landsbygden. Vi måste ha tillit till skogsägarna. Det är vi som har skapat dagens skogar och naturvärden, över generationer.”

Erik A. Eriksson, ordförande Hela Sverige ska leva, uppmanade till större mod i det politiska beslutsfattandet: ”Våga fatta beslut. Att våga vara modig är inte förbjudet.”

Från politiken fanns flera röster med. Centerpartiet lyfte att enligt LRF:s rapport förfogar Sveriges skogsägare förfogar över ett värde på 867 miljarder kronor. ”Minsta lilla förändring i förutsättningar för brukandet påverkar det värdet. En procent minskning motsvarar nästan 9 miljarder kronor.”

Socialdemokraterna betonade vikten av ett hållbart skogsbruk som både bidrar till tillväxt och värnar klimat och miljö. ”Vi måste också se till den sociala hållbarheten att människor kan leva och verka i skogsbygderna.”
Moderaternas Johanna lyfte partiets arbete för att stärka äganderätten och minska regelkrångel. “Vi har bland annat infört ett nytt produktionsmål i skogspolitiken och startat ett implementeringsråd för att motverka överimplementering av EU-lagstiftning.”

ONSDAG 25 JUNI. Under LRF Mjölks seminarium ”Vad är bäst för Sveriges beredskap – mat eller blanketter” delade tre lantbrukare med sig av sina erfarenheter från vardagen i ett regelverk som ibland känns mer som ett hinder än ett stöd.

Får- och nötbonden Anna Törnfelt, mjölkbonden Hans Olsson och grönsaksodlaren och restaurangägaren Elin Hoas beskrev hur dagens regelbörda påverkar deras möjligheter att producera mat och bidra till Sveriges beredskap. ”Vi har uppemot 900 regler att förhålla oss till. Det väcker frågan: Vad stärker egentligen beredskapen mest – mat på bordet eller blanketter i pärmen?”

Hon lyfte bland annat svårigheten med sjudagarsrapporteringen och hur gårdar riskerar att klassas som djurparker vid för många studiebesök. Elin Hoas berättade om kravet på flerdagarskurs för att få hantera bikarbonat och Hans Olsson beskrev oron som uppstår när en kontroll aviseras.

Alla tre efterlyste ett skifte i myndigheternas arbetssätt. ”Tänk om myndigheterna kunde komma med tips istället för pekpinnar”, sa Elin Hoas.

Seminariet modererades av LRF Mjölks regelexpert Suzanne Céwe, som betonade att förenklingsarbetet inte är något tillfälligt gig utan ett måste. ”Ingen lantbrukare ska behöva bevaka 18 myndigheter på egen hand. Vi behöver en digital väg in till gården och ett regelverk som går att överblicka. Regelbördan måste bli mer rimlig för företagarens skull och för Sveriges livsmedelsberedskap.” 

ONSDAG 25 JUNI. Under rubriken ”Maten regnar bort – hur bygger vi ett Sverige som klarar både torka, skyfall och översvämning?” samlade LRF och Vattenkommissionen beslutsfattare och experter för att diskutera hur vi bygger ett robust Sverige som klarar framtidens vattenutmaningar.

Charlotte Petri Gornitzka, landshövding på Gotland, beskrev hur vattenbrist och sabotage mot vatteninfrastruktur gör ön särskilt sårbar. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén efterlyste statliga stöd till lantbrukare för dammar, täckdikning och vattentransporter – avgörande för att undvika foderbrist och nödslakt.

Vattenkommissionens ordförande Carl Fredrik Graf betonade vikten av en nationell strategi och bättre kompetens inom markavvattning. LRF:s ordförande Palle Borgström underströk att vattenfrågan är central för hela livsmedelsproduktionen. ”När det regnar mycket måste marken kunna hantera det, vi behöver ha tillgång till vatten och vi behöver ha bra vattenkvalitet.”

Budskapet var tydligt: Sverige behöver en långsiktig vattenpolitik som omfattar både stad och landsbygd – för att säkra både mat, vatten och beredskap i ett förändrat klimat.

TISDAG 24 JUNI. Under tisdagen deltog Palle Borgström i seminariet "Krig och klimatförändring – hur klarar vi livsmedelsförsörjningen?" i Almedalen, arrangerat av Arla och Lantmännen. Fokus låg på hur väl Sverige är rustat för att hantera livsmedelsförsörjningen i en kris.

En tidigare undersökning från Lantmännen visar att sex av tio svenskar är oroliga för att maten inte ska räcka vid en krissituation. Enligt Palle är den oron befogad. Vi har gått från att vara naiva till att förstå att hoten är verkliga – men vi har ännu inte gjort tillräckligt. Det krävs samarbete mellan politiker, myndigheter och bransch, och vi måste sluta tro att fler utredningar löser problemet.

Han betonade att teoretiska beräkningar om självförsörjning inte räcker – vi saknar kvarnar, bagerier och insatsvaror. Det vi inte producerar i fredstid har vi inte i kris. Samtidigt finns en stark vilja hos lantbrukare att ställa om. Det finns inga målkonflikter mellan ökad produktion och klimatåtgärder – bara behov av investeringar och politiskt mod.

TISDAG 24 JUNI. Under tisdagen deltog LRF Ungdomens Katarina Wolf i seminariet ”Svensk eller billig – vad vill vi ha på tallriken?” arrangerat av Livsmedelsföretagen. En ny undersökning visar från Livsmedelsföretagen att 61 procent av svenskarna tycker att det viktigaste är att maten är svensk och inte billig.

Katarina Wolf målade upp en ljus framtid för svenskt lantbruk, med sjunkande kostnader, stigande intäkter och stark framtidstro bland unga lantbrukare. Men hon pekade också på stora utmaningar: grön omställning, beredskap och generationsväxling. För att fler ska vilja bli lantbrukare krävs grundläggande lönsamhet och ökad konkurrenskraft.

Hon betonade även att svensk matproduktion bär höga krav på klimat, biologisk mångfald och beredskap något man som konsument får ”på köpet” när man köper svensk mat. Men hög kvalitet kostar. Därför bör kostnaden inte bara bäras av bonden utan det är ett samhällsansvar där fler behöver kostnaden.

Katarina lyfte också regelbördan som en stor stoppkloss för lantbruket där en svensk bonde idag har 650 olika lagkrav på sig. Hon avslutade med att konstatera att genomförandet av konkurrenskraftsutredningens förslag vore ett viktigt steg framåt för att förbättra konkurrenskraften hos svenska lantbruksföretagen och lantbrukets attraktionskraft bland unga.