LRF kräver en haverikommission

Små ord kan få stora konsekvenser. I Sverige har en felaktig översättning i fågeldirektivet slagit hårt mot landets familjeskogsägare och lett till cirka 1000 rättsprocesser.

I generationer har skogen varit en del av vardagen för tusentals familjer. Ett arv som förvaltats med omsorg, där varje träd och varje stig burit på både minnen och framtidsplaner. Familjeskogsbruket har gett arbete och stabilitet.

I Sverige finns idag cirka 300 000 skogsägare i Sverige. Skogen är en avgörande resurs, inte minst för att jordbruket ska kunna utvecklas och vara en del av den gröna omställningen.

Men under senare år har situationen förändrats. Det arv som skulle föras vidare och ge en ekonomisk trygghet att bygga framtiden på är långt ifrån självklart.

Vad är det som har hänt?

Den svenska översättningen av Fågeldirektivet avviker från originaltexten på avgörande punkter. Dessa fel har gjort att svenska myndigheter och domstolar tillämpar regler som inte överensstämmer med EU:s beslut. Konsekvenserna har blivit att familjeskogsägare i Sverige står inför regler som ingen annan i Europa tolkar på samma sätt.

I artikel 2 finns en av de första avvikelserna. Där övriga Europa talar om att populationer ska anpassas efter vad som är hållbart, både uppåt och nedåt, säger den svenska texten att de ska återupprättas. Ett ordval som ger intryck av att arterna alltid måste öka, oavsett hur förutsättningarna ser ut.

I artikel 5 kommer nästa fel. I originaltexten är det endast när störningen är väsentlig som skogsbruk stoppas. Den svenska översättningen skärper i stället kraven till att verksamheten inte får sakna betydelse. Det innebär i praktiken att skogsägaren måste bevisa att deras brukande är helt obetydligt för fågellivet, en bevisbörda som är helt orimlig.

1000 rättsfall på tre år

Skillnaderna kan verka små, men de har avgjort människors liv. För enskilda familjeskogsägare har det inneburit att de förbjudits bruka sin mark och hotas betala miljonbelopp i vite. Men många har inte vågat avverkningsanmäla sin skog av rädsla för domstolsprocesser.

Vi vet inte exakt hur många familjer som påverkats. Hur många ägarskiften som aldrig blivit av, där nästa generation tvingats välja en annan väg. Verksamheter som lagts ner eller där nya satsningar fått stå tillbaka. Det finns ett stort mörkertal. Men vi bedömer att det är uppskattningsvis runt 1000 rättsfall på bara tre år och det är en rättsskandal som Sverige nu måste ta på största allvar.

LRF kräver haverikommission

LRF kräver att regeringen omedelbart inrättar en haverikommission för att granska de omfattande konsekvenserna av felöversättningen i EU:s fågeldirektiv. Denna översättningsmiss har lett till rättsosäkerhet, ekonomisk skada och förlorad tillit till myndigheternas hantering av EU-lagstiftning.

LRF har i över tio års tid påtalat för myndigheter och regering att EU:s fågeldirektiv tillämpas på ett annat sätt än i övriga Europa där skogsägare i Sverige drabbas hårdare än i andra länder.

LRF föreslår att Haverikommissionen ska få följande uppdrag:

Kartlägga hur många skogsägare som påverkats och vilken ekonomisk skada som uppstått.
Undersöka varför myndigheter inte upptäckt felet – eller om de känt till det utan att agera.
Analysera varför svenska domstolar dömt utifrån den felaktiga översättningen, istället för den korrekta EU-versionen.
Föreslå åtgärder för att säkerställa korrekt implementering av EU-lagstiftning i svensk rätt.
Föreslå åtgärder för att säkerställa att myndigheter utgår från EU-rättens faktiska innehåll vid utformande föreskrifter och riktlinjer.
Föreslå hur svenska domstolar ska garanteras att döma utifrån EU-rättens faktiska innehåll.
Utreda möjligheter till kompensation för drabbade skogsägare.

Frågor och svar

Det är en EU-lag som ska skydda vilda fåglar och deras livsmiljöer i hela Europa. Den svenska översättningen har varit strängare än originalet. Det har lett till att familjeskogsägare drabbats hårdare här än i andra EU-länder.

Många har fått avverkningsplaner stoppade eller försenade. Det betyder att de inte kunnat använda sin skog som planerat, vilket i sin tur lett till stora förluster i inkomster.

För många är skogen grunden för ekonomin på gården. När intäkterna försvinner kan det bli svårt att betala räntor, investera i lantbruket eller göra nödvändigt underhåll på gården.

När familjeskogsägare inte kan bruka sin mark minskar jobben i skogssektorn. Det slår också mot lokala företag och kommuner som är beroende av skatteintäkter från skogen.

LRF har i mer än tio år varnat för att Sverige tillämpar direktivet på ett annorlunda och mer strikt sätt än övriga Europa.

Rättssäkerheten måste återställas så att samma regler gäller i Sverige som i övriga EU. Annars riskerar förtroendet för myndigheter att gå förlorat.

Senast uppdaterad: 2025-09-26