Biologisk mångfald i skogen
Den svenska modellen för naturvård bygger på att skogsägare har både frihet och ansvar att ta hänsyn till miljön. Naturvårdsarbetet vilar på tre delar: formellt skyddad skog, frivilliga avsättningar och miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder.
Innehåll
Till sidomenynSå mycket skog avsätts för naturvård
-
1,4 miljoner hektar skog är frivilligt avsatt för naturvård i Sverige.
-
Enskilda skogsägare avsätter frivilligt omkring 5 procent av sin produktiva skogsmark utanför formellt skydd.
-
Vid avverkning lämnas även hänsynsytor, exempelvis träddungar och skyddszoner längs vattendrag. Äldre uppföljningar visar på en andel strax under 10 procent.
-
Skogsägare tar också hänsyn genom att spara död ved, gamla träd och andra viktiga livsmiljöer.
Skogsägarnas betydelse för naturvården
-
Sverige har omkring 308 000 enskilda skogsägare som tillsammans äger ungefär hälften av den produktiva skogsmarken.
-
I enskilt ägda skogar finns generellt fler äldre och grova träd samt mer lövträd än i andra ägarkategorier.
-
Enskilda skogsägare lämnar däremot i genomsnitt något mindre död ved.
Källa: Skogsstyrelsen och Riksskogstaxeringen.
Skogens naturvärden har ökat
Under de senaste 30 åren har flera miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden utvecklats positivt.
-
Mängden död ved har ökat.
-
Arealen gammal skog har ökat.
-
Äldre lövrik skog och grova lövträd har blivit vanligare.
-
Samtidigt har glesa skogar minskat, vilket kan missgynna vissa arter.
Källa: Riksskogstaxeringen
Fler skogsfåglar och stora däggdjur
-
Antalet skogsfåglar ökat med närmare 8 miljoner par under en 25-årsperiod.
-
Flera stora däggdjur har ökat kraftigt i Sverige under lång tid.
-
För insekter, svampar, mossor och lavar är utvecklingen svårare att bedöma eftersom det saknas lika omfattande uppföljning.
Källa: Svensk Fågeltaxering.
Var är en nyckelbiotop?
En nyckelbiotop är ett skogsområde med mycket höga naturvärden som har stor betydelse för skogens växter och djur. Där finns eller förväntas finnas hotade eller sällsynta arter.
Nyckelbiotoper kännetecknas ofta av gamla träd, död ved och andra miljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden.
Vad innebär det för skogsägaren?
En registrerad nyckelbiotop innebär inte automatiskt att skogen är formellt skyddad eller att avverkning är förbjuden, men kan ändå få ekonomiska konsekvenser för skogsägare. LRF vill därför se en tydligare möjlighet till ersättning när registreringen i praktiken begränsar möjligheten att bruka skogen.
En lösning är att skogsägaren på eget initiativ ska kunna få området prövat för formellt skydd med ersättning eller erbjudas frivillig inlösen. På så sätt kan värdefulla naturmiljöer bevaras samtidigt som skogsägarens ekonomiska intressen och äganderätt värnas.