Vall bygger mullhalt i åkermark
Mullhalten är en av de mest avgörande faktorerna för markens bördighet, vattenhållande förmåga, struktur och långsiktiga produktionskapacitet. Vall är en av de mest mulluppbyggande grödorna vi har i svenskt och nordiskt jordbruk, både i praktiken och enligt sammanställd forskning från SLU och nordiska försök.
Rötter som grund för mulluppbyggnad
Vallens fleråriga rotsystem är centralt för mullbildningen. Rötterna bidrar med stora mängder organiskt material som bryts ner i olika hastigheter, där en betydande andel övergår till stabil humus. Fleråriga växter som inte bryts av årlig bearbetning binder jorden och skapar förutsättningar för ett markekosystem som kontinuerligt bygger mullhalt.
Mångfald i arterna förbättrar mullbildningen
I den nordiska forskningen framhålls vikten av att använda blandvallar med gräs, klöver och örter. Dessa arter har olika rotdjup, tillväxtmönster och näringsstrategier, vilket ger en mer heterogen och robust markstruktur. De kompletterar varandra i hur de tillför organiskt material och hur de bearbetar jorden med sina rotsystem. Forskningen lyfter att rätt artsammansättning är avgörande för att uppnå både hög foderkvalitet och god markhälsa, inklusive mulluppbyggnad.
Ensilagekvalitet och skördestrategi påverkar mullhalten indirekt
SLU:s rapport beskriver hur faktorer som mognadsstadium, artsammansättning, gödsling och skördesystem påverkar den totala biomassaproduktionen och därmed mängden organiskt material som kan bidra till mulluppbyggnad. Högre biomassa innebär större rotmassa, mer stubb och fler rotrester som stannar i marken efter varje skörd, vilket är avgörande för mullhaltens utveckling.
Källa: Vallen i Nordiskt perspektiv
Vallen i nordiskt perspektiv - Lantbruksforskning