Vildsvin i Sverige

Vildsvinet, Sus scrofa, är ett klövdjur och nära släkt med tamgrisen. Vildsvinet har en kraftig kropp, stort huvud och mörk, borstliknande päls.

Vildsvin är allätare men en stor del av födan är vegetabilisk. De är framför allt aktiva under kvällar och nätter.

Honor och ungdjur lever ofta tillsammans i grupper. Vuxna galtar lever oftare ensamma.

Snabbfakta

Vetenskapligt namn: Sus scrofa
Hane: Galt
Hona: Sugga
Unge: Kulting
Föda: Allätare, men äter till stor del vegetabilisk föda
Aktiv: Framför allt kväll och natt
Utbredning: Främst södra och mellersta Sverige

Det finns omkring 318 000 vildsvin i Sverige efter jakt och annan dödlighet, enligt Naturvårdsverkets senaste beräkning för jaktåret 2024/2025.

Men antalet vildsvin varierar kraftigt under året. Före jakt och annan dödlighet uppskattades stammen till omkring 570 000 vildsvin.

Det är därför viktigt att ange när på året en uppskattning av vildsvinsstammen avser.

Tidigare har det varit svårt att veta hur många vildsvin som faktiskt finns i Sverige. Naturvårdsverket presenterade 2026 en ny vetenskapligt baserad metod för att uppskatta stammen. Den använder bland annat jaktstatistik, rapporterade trafikolyckor, observationer och viltkameror.

Beräkningarna visar att vildsvinsstammen ökade fram till omkring 2019–2020. En mer omfattande jakt bromsade då tillfälligt utvecklingen. Därefter har jakten minskat och populationen fortsatt att öka.

Vildsvin finns framför allt i södra och mellersta Sverige. Hur många vildsvin som finns varierar mycket mellan olika delar av landet och även mellan närliggande områden.

Vildsvinen är anpassningsbara. Områden med både skog och jordbruksmark kan ge goda förutsättningar eftersom djuren hittar både skydd och föda.

Vildsvin är allätare men äter till stor del vegetabilisk föda. De söker bland annat efter rötter, frön, frukt, nötter och andra växtdelar. Vildsvin kan också äta maskar, insekter och annan animalisk föda.

På jordbruksmark kan vildsvinen hitta stora mängder energirik föda på en liten yta. Spannmål, ärter, majs och potatis är exempel på grödor som kan drabbas av vildsvinsskador.

När vildsvinen söker efter föda använder de trynet för att böka i marken. Det kan orsaka stora skador på exempelvis vall och nysådda fält.

Det är ofta lättare att hitta spår efter vildsvin än att se själva djuren.

Bökad mark är ett av de tydligaste tecknen. Vildsvinen kan vända upp stora markytor när de söker efter föda.

Andra tecken är:

• klövavtryck
• spillning
• gyttjebad
• stigar som djuren använder
• träd där vildsvinen har gnidit sig

Vildsvin är normalt skygga och försöker undvika människor. De är framför allt aktiva när människor är mindre aktiva.

Ett vildsvin som känner sig hotat eller inte har någon möjlighet att komma undan kan däremot försvara sig. Särskild försiktighet behövs kring skadade djur och suggor med kultingar.

Håll avstånd och ge vildsvinet möjlighet att lämna platsen. Gå inte fram till kultingar och försök inte tränga eller jaga bort djuret på nära håll.

Vildsvinet vill normalt undvika människor och lämnar platsen om det får möjlighet.

Vildsvinen är en resurs genom jakt och som livsmedel. Men en stor vildsvinsstam kan samtidigt få omfattande konsekvenser för jordbruket.

Vildsvinen äter grödor, trampar ned växande gröda och bökar upp odlad mark. För lantbrukaren kan det innebära förlorad skörd, extra arbete och ökade kostnader.

Jordbruksverkets senaste stora undersökning visar att vildsvin förstörde omkring 47 800 ton spannmål under 2023.

Vildsvinsskador på svenska grödor 2023

47 800 ton spannmål
förstördes av vildsvin.

1 500 ton matpotatis
förstördes av vildsvin.

Över 119 600 ton torrsubstans slåttervall
förstördes av vildsvin.

Vildsvinen stod också för 64 procent av skördebortfallet i matpotatis, 82 procent i stärkelsepotatis och 65 procent i slåttervall som orsakades av vilt.

Skadorna på spannmål var lägre 2023 än 2020, men vildsvin var fortfarande den art som orsakade störst skada i de flesta av de undersökta grödorna.

Källa: Jordbruksverket, Viltskador i lantbruksgrödor 2023

Skador från vildsvin kan se olika ut beroende på gröda och årstid.

Vildsvinen kan:

• äta utsäde och växande grödor
• böka upp vall och nysådda fält
• trampa ned grödor
• skada potatisodlingar
• göra marken ojämn
• orsaka skador som gör att mark behöver sås om

I vall kan bökandet få konsekvenser även efter själva skadan. Jord och sten kan följa med när vallen skördas och den ojämna marken kan försvåra arbetet.

Viltskador handlar inte bara om den skörd som förstörs.

Risken för skador kan också påverka vilka grödor en lantbrukare väljer att odla. Jordbruksverkets undersökning innehåller många uppgifter från lantbrukare som väljer bort vissa grödor på grund av skador från bland annat vildsvin.

När produktionen anpassas efter viltet får frågan därför en större betydelse. Det påverkar lantbruksföretagens ekonomi, möjligheten att använda marken effektivt och i förlängningen den svenska livsmedelsproduktionen.

Afrikansk svinpest och vildsvin

Afrikansk svinpest, ASF, är en allvarlig virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Människor kan inte smittas.

Sverige drabbades av ett utbrott 2023. Utbrottet visade att smitta bland vildsvin kan få stora konsekvenser för både samhället och grisnäringen.

Den som hittar ett dött vildsvin bör följa Statens veterinärmedicinska anstalts aktuella instruktioner för rapportering.

Läs mer om afrikansk svinpest