Anna Iwarsson, moderator för samtalet, inledde panelsamtalet med en tillbakablick om varför en gemensam handlingsplan för LRF och LRF Ungdomen behövs.

  • Vår medlemsdialog påvisade att vi vill göra en förflyttning. Den önskade målbilden är en inkluderande, innovativ och pådrivande folkrörelse som präglas av att det ska vara meningsfullt, enkelt och roligt. Effekten blir att stoltheten ökar internt samt att vi kommer attrahera fler inom den gröna näringen.

Målbilden handlar om tre områden.

  1. Vitaliserande värdegrundsarbete inom LRF där normer och kulturer behöver ifrågasättas
  2. Mötesplats för förtroendevalda. En digital kunskaps-, informations- och dialogplats för förtroendevalda.
  3. En djupare analys av vår organisationskultur, med fokus på våra lokalavdelningar

Elisabeth Hidén berättade i sin inledande presentation om hur LRF Ungdomen har arbetat med det som kallades ”ungas utredning”.

  • Vi landade i att vi ska göra en strategisk framflyttning för att man enklare ska kunna engagera sig tillsammans med oss. Därför behöver vi genomgå ett par förnyelseresor:
  1. Utökat samarbete med LRF
  2. Förnyade arbetssätt för valberedningarna, både inom LRF och LRF Ungdomen
  3. Utvecklat internt samarbete, till exempel genom att interna remisser skickas till ungdomsstyrelserna på ett utvecklat och systematiskt sätt
  4. Utökad tydlighet mellan LRF och LRF Ungdomen. LRF Ungdomen kan få driva vissa frågor, till exempel ägarskiften
  5. Att LRF Ungdomen blir en mer naturlig avsändare för LRF, internt och externt
  6. Att LRF förändrar sin kultur, blir mer välkomnande mot ungdomar
  7. Nya och utvecklande arbetsformer där medlemmar från LRF och LRF Ungdomen möts
  8. LRF Ungdomens åldersgränser ska vara relevanta och eventuellt anpassas efter nya behov

Anna Iwarsson frågade samtliga deltagare i panelen om vad de tror att vi behöver göra mer av för att kunna bli ett LRF för alla?

  • Vi behöver ha en helt annan hemsideuppbyggnad. Det är inte bara medlemmar eller förtroendevalda som besöker hemsidan. Man behöver hitta informationen på ett bra och enkelt sätt. Men man får inte glömma bort att vi behöver kommunicera både digitalt och i annan form, säger Andreas Nypelius.
  • Viktigt att även ge förtroende till de som inte är förtroendevalda. Alla vill kanske inte engagera sig på det traditionella sättet. Vi tappar mycket relevans om vi inte lyssnar på alla. Det vore synd om man är intresserad av en viss sakfråga men inte får sin röst hörd enbart för att man inte är förtroendevald, säger Elisabeth Hidén.

  • Min reflektion är ganska lik Elisabeths. Vi måste kommunicera på olika sätt och möta människor där de befinner sig i stunden, säger Kristina Bengtsson.

Och vad ska vi sluta att göra?

  • Jag tror också att vi behöver börja ge förtroende till fler, även till de som inte har en förtroenderoll. Inte sluta med något utan snarare börja med något nytt, säger Andreas Nypelius.

  • Vad vi ska sluta med det vet jag inte, kanske se utanför boxen? Möjligen inte ha lika många lokalgrupper, utan snarare skapa intressegrupper i stället för de som är intresserade för vissa sakfrågor. Bli lite spetsigare och se nya möjligheter, säger Elisabeth Hidén.

  • Vi behöver bli mer konkreta med vad vi vill, säger Kristina Bengtsson.

Om ni ger ett medskick till oss inför verksamhetsplaneringen, vad skulle det vara?

  • När sådana här styrdokument tas fram görs ett gediget jobb innan, men sen måste det förenklas för att det ska fortsätta kunna vara levande och lätt att ta till sig. Det är en kommunikationsfråga. Hur ska det här bli meningsfullt, enkelt och roligt att använda på till exempel lokalavdelningar, säger Andreas.

  • Att det inte bara stannar vid ord och handlingsplan. Se till att det här kommer fram till människorna och att vi aktivt jobbar med den, säger Elisabeth.

  • Mitt medskick är att var och en av oss, oavsett anställd eller förtroendevald. Måste göra värdegrunden till vår egen, säger Kristina.