Den 1 juni samlades inbjudna lantbrukare och kommuner i Dalarna, representanter från bland annat naturbruksgymnasiet i Rättvik, Dalarnas Science Park, samt media vid Borgs Lantbruk i Gustafs. Under förmiddagen presenterades de strategiska mål som framtagits för att få fram Dalarnas regionala livsmedelsstrategi mot 2030.

Landshövdingen Ylva Thörn välkomnade och tackade alla som deltagit kring arbetet och berättade att strategin bottnar i konsumtion och marknad och att visionen handlar om att lyfta fram värdet med att köpa mat från Dalarna, för att nå den övergripande målsättningen till år 2030.

- Arbetet i strategin utgår från tre strategiska insatsområden som lyfts i den nationella livsmedelsstrategin, regler och villkor, konsument och marknad och kunskap och innovation. Vi behöver lyfta fram konsumentperspektivet och vi måste förena myndigheter och konsumenter för att förverkliga livsmedelsstrategin. Många delar ska vävas samman och vi behöver öka kunskapen och konsumenter behöver välja rätt. Nu börjar det stora arbetet, berättade hon.

Arbetet med livsmedelsstrategin har handlat om att få läns-specifika mervärden och utvecklingsområden har pekats ut vilka var och en tillsammans eller var och en för sig kan komma att bidra till en ökad livsmedelsproduktion och vid lanseringen fick sju företrädarna berätta om sitt jobb kring framtagandet som nu ligger till grund för handlingsplanen.

Samtliga pekade på vikten av bra samarbete i hela livsmedelskedjan. Allt ifrån produktion, förädling, försäljning till konsument och att det finns utbildnings- och företagsutvecklings-möjligheter i länet.

- Det är till exempel viktigt att se en ökad efterfrågan i den offentliga sektorn. Att skolor, förskolor eller ålderdomshem köper mer svenska råvaror och lokala råvaror så att lantbrukaren kan sälja större volymer och få en ökad efterfrågan. Det är också viktigt att åkermark skyddas från exploatering, säger Anita Boman Daniels, ordförande för LRF Dalarna.

Klimatförändringarna ställer också nya krav på livsmedelsproduktionen och det krävs ett ökat behov av att klara extrema väderhändelser som till exempel torka och stora regnmängder. I andra delar av världen, där det idag producerats mycket mat, kommer livsmedelsproduktionen i framtiden få stora utmaningar. Därför behöver Dalarna ett robust produktionssystem för att klara av att försörja länet med mat i en förändrad framtid.

- Hitintills har andelen åkermark generellt minskat i Sverige sedan 1980-talet, trots att det finns mark att producera på. Den har minskat mer i norr än i söder och fortsätter klimatförändringarna i samma takt har man gjort ett scenario för 2080 som visar på hur det kan komma att se ut. I dessa ser man att vi i norra Europa har möjligheter att öka produktionen med 35 procent medan man i södra Europa, norra Afrika, halva Australien och delar av Asien kanske kommer att få en skördeminskning på 50 procent grund av vattenbrist, något som vi inte kommer ha här. Då blir det ännu viktigare att vi faktiskt använder och bevarar den åkermark vi har, säger Anita.

För att skapa ett mervärde har man i framtagandet kommit fram till fem viktiga punkter som handlar om att Dalarna till 2030 ska öka sitt produktionsvärde med 50 procent och bidra till landsbygdsutveckling, hållbar tillväxt och sysselsättning. Den lokala maten ska vara en del av upplevelsen för besökarna i Dalarna som främjar en ökad livsmedelsproduktion. Hälsosamma livsmedel ska vara tillgängliga för alla och det ska ställas krav på miljöhänsyn, exempelvis specifika krav på djurskydd och växtodling, vid 100 procent av de offentliga upphalningarna av livsmedel. Mervärdet ska också handla om en god djurhållning och djurvälfärd, att livsmedlen från Sverige och Dalarna och efterfrågas av konsument, samt att en miljö- och klimatsmart livsmedelskedja skapar ekosystemtjänster och bidrar till livsmedelsbranschens värdeskapande och lönsamhet.

- Det är viktigt att konsumenter eller besökare uppskattar de lokala produkterna. Ett livsmedelskluster etablerar nya värden och produkter skapat genom samverkan i livsmedelsbranschen, säger Birgitta Sacredèus, regionråd i Region Dalarna och ordförande i Regionala utvecklingsnämnden.

Arbetet med framtagandet av handlingsplanen kommer nu att genomföras av Länsstyrelsen Dalarna.