Under mötet presenterade Näringslivets Regelnämnd NNR den fjärde undersökningen om regelförbättring på kommunal nivå där fem områden granskats; livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering.

Undersökningen av kommunernas regeltillämpning inleddes som ett projekt år 2010 och handlade då om områdena företagslotsning, serveringstillstånd, bygglov och miljöfarlig verksamhet. År 2012 genomförde NNR en uppföljande, men också utökad, undersökning av kommunerna. Nytt för den gången var att undersökningen omfattade områdena livsmedelskontroll samt företagslotsens funktioner. Vidare hade en del frågor för området bygglov ändrats till följd av ny lagstiftning. År 2016 genomförde NNR på nytt en uppföljande och utökad undersökning. Nytt var att även offentlig upphandling blivit ett område som inlemmats i projektet. Vid årets undersökning, 2020, har området offentlig upphandling tagits bort och lotsenkäten ersatts med en ny enkät om villkor för nyetablering i en kommun. Vissa frågor har tagits bort och några nya har lagts till.

Huvudsyftet med NNRs projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart. Regelförbättring, minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider framhålls av Regeringen som viktigt för tillväxten och då bör detta arbete ske även på den kommunala nivån, där många företag möter regelverken.

Resultaten, som presenteras i fem delrapporter, visar på skillnader i villkor och kostnader för företagen beroende på vilken kommun de verkar i. Samtidigt har många kommuner visat att det går att bli snabbare, effektivare och ge god service till företagen. 

I delrapporten som presenterades kan man se att stort sett alla kommuner i Gävleborg och Dalarna har som mål om att förbättra sitt företagsklimat.

I undersökningen om livsmedelskontroller framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna, uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. Exempel på kommuner där handläggare inom både Livsmedelskontroll och Serveringstillstånd främjas, utifrån kommunens näringspolicy, är bland annat Ockelbo och Hofors i Gävleborg samt Rättvik och Vansbro i Dalarna.

Vidare undersöks möjligheten till hjälp vid nyetableringar, och skillnaderna i företagsklimat är stora. Enbart en tredjedel. Av kommunerna i länen säger sig kunna lämna ett besked om totalkostnaderna vid första kontakt med kommunen, eller åtminstone innan ansökningshandlingarna skickas in. Dessutom lämnar 36 procent av kommunerna i riket besked först efter särskild förfrågan eller bara genom utskick av fakturorna.  Det här försvårar etableringar, tid är nämligen pengar och kostnader för lokaler, personal och varor pausar inte bara för att besluten dröjer hos kommunerna. 

Coronakrisens effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott företagsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt. 

LRF deltar i fortsatta möten under 2021 med Näringslivets Regelnämnd NNR, Företagarna Dalarna/Gävleborg och Visit Mellersta Sverige för att påverka arbetet.