Planerna kom som en kalldusch för dem eftersom den planerade dragningen skulle innebära ett stopp för hans solcellspark och produktionsmark.

— För oss handlar det om 33,5 hektar åkermark och 20 hektar grustäkt där en solcellspark ska byggas. Planerna minskar inte bara värdet på fastigheten, det sätter stopp för framtida generationer att bruka jorden, säger Tomas Öhlund.

Tomas och Marianns gård har anor från slutet av 1800-talet och det har under alla år bedrivits någon form av lantbruk på gården. Idag odlas potatis på åkermarken och bevattningen tas från älven. Idéen på att producera grön energi har funnits i tankarna under en tid och de senaste åren har stora förberedelser gjorts för att kunna installera en solcellspark vid det grustag som angränsar till hans fastighet.

— Det som upprör mest är att de inte kontaktat oss som är berörda utan de har bara presenterat deras planer via brev och att luftledningarna är den enda alternativa lösningen. Vi har inte ens sett en kalkyl, säger han.

Nord-Syd projektet är Svenska kraftnäts (SVK) enskilt största projekt för att möta behovet av el i Sverige. Projektet sträcker sig från Västernorrland ner till Örebro län. Men att ersätta de delar av stamnätet som närmar sig slutet av sin livslängd som en viktig del i energiomställningen mot att använda mer vindkraftsel kan innebära stora markintrång för många markägare inom både jord- och skogsbruket. 

Under 2020 drev de som berörs i Avesta slutligen på frågan om ett samrådsmöte som till sist hölls under hösten. Tanken var att få tydligare information kring projektet och diskutera alternativ.

— Vi ville höra om det fanns andra alternativ för oss, om man kunde gräva ner ledningarna eller dra dessa på andra tänkbara sätt men fick till svar att kostnaden skulle bli för stor. Däremot skulle de återkoppla vad de tänkta kostnaderna skulle bli om de valde att gräva ner ledningen men någon återkoppling har vi inte fått.

En annan markägare som kan komma att drabbas av NordSyd-projektet är Sten-Ivan Danielsson i Odensala utanför Märsta i Sigtuna kommun. Hans fastighet ligger tätortsnära intill motorvägen mellan Stockholm och Uppsala och med Arlanda alldeles i närheten. Här på gården har Sten-Ivan byggt sitt livsverk och har utöver åker- och betesmark mycket väl omhändertagen skog om 100 hektar, som han skött i nästan 50 år. Nu ska sonen Jonas ta över gården, men Sten-Ivan sköter fortfarande driften.

I det här befolkningstäta området går flera kraftledningar över fastigheten, bland annat Svenska kraftnäts stamnätsledning som transporterar el producerad av vind och vatten i norra Sverige till Stockholmsregionen. Sten-Ivan har redan förut upplåtit mark på sin gård för elledningar och menar att det största problemet för hans verksamhet är att varken Svenska kraftnät eller Vattenfall vill gräva ner ledningarna. 

— Jag har varit med om det här tidigare och fått min fastighet söndersplittrad. Det är bedrövligt hur hänsyn inte tas till vilka konsekvenser det får för boende och brukande.

— Det blir väldigt breda ledningsgator under luftledningar med mycket mark som inte kan användas när 36 meter höga stolpar ska sättas upp. Så höga stolpar blir även problem för Luftfartsverket, säger Sten-Ivan.

I de ledningsdragningar och -flyttningar som det nu planeras för, föreslås nya ledningar att dras på Sten-Ivans mark och han upplever att Vattenfall och Svenska kraftnät inte kommunicerar med varandra när båda vill sätta upp nya ledningar i samma område.

— Det är ett problem att Vattenfall och Svenska kraftnät, som båda är statliga, inte pratar med varandra. Det blir helt galet när de två vill dra ledningar åt olika håll på samma mark i stället för att placera ledningarna intill varandra i samma gata.

 

Text: Lovisa Svenn och Sofia Weimarck