Hur och varför startade projektet Greppa Näringen 

I början av 2000-talet, när Greppa Näringen startades, var det en unik situation i Sverige då tillkomsten av de 16 nya svenska miljökvalitetsmålen och början av en ny period med EU:s jordbrukspolitik sammanföll. De nya miljökvalitetsmålen innebar att lantbruket för första gången fick ett eget beting på en utsläppsminskning av kväve och fosfor. Med hjälp av delfinansiering via EU blev  det möjligt att starta Greppa Näringen, en ny satsning på miljörådgivning med en systematik som inte tidigare funnits.  

LRFs företrädare och ansvariga för lantbrukets företag var beredda att engagera sig och Greppa Näringen skulle vara ett projekt som både lantbrukaren och miljön tjänade på. Vid den här tiden i omvärlden var de danska gödselräkenskaperna nya och det fanns en önskan i Sverige om att istället gå en väg med frihet under ansvar. Samtidigt fanns bland annat REKO-stödet, Miljöledning Betodling,  Skånemejeriers Miljöbonus och Lantmännen hade startat Svenskt Sigill för spannmål. 

Jordbruksverket blev projektägare, men även LRF och länsstyrelserna har personer som arbetar med Greppa Näringens centrala verksamhet, en samarbetsform som har fungerat bra genom åren. 

Utveckling och framtid 

Greppa Näringen startade i Skåne, Blekinge och Halland, men nu finns rådgivningen tillgänglig i hela landet. Skåne är dock det län som fortfarande har flest anslutna medlemmar.  

Konceptet utvecklas kontinuerligt och nya rådgivningar tas fram. Under 2021 kommer vi att marknadsföra en rådgivning riktad till hästhållare och arbetet med att ta fram rådgivning om att odla utan glyfosat samt biologisk mångfald på slätten pågår. Från att ha börjat som ett ganska utpräglat övergödningsprojekt har Greppa Näringen breddats till ett hållbarhetsprojekt. Och det passar bra i tiden. Genom att arbetet med rådgivning varit systematisk upplagt och fått pågå under lång tid har det även rönt intresse utomlands.  

  • Det är roligt att Greppa Näringen fortfarande utvecklas och att lantbrukarna vill förbättra sig på miljöområdet! Nu ser vi till exempel ett ökat intresse för Klimatkollens nya beräkningssätt som innebär att det går att fördela gårdens klimatavtryck per kg produkt. Vi ser också ett ökat intresse för Klimatkollen från livsmedelsbranschensäger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.  

 

 

 

Viktigaste lärdomarna 

För att uppnå resultat behöver rådgivaren bygga tillit och  jämföra data mellan gårdar. Lantbrukaren behöver ett kvitto på att genomförda åtgärder ger resultat och det har därför visat sig nödvändigt med återkommande gårdsbesök. Under 20 år har över 23 000 växtnäringsbalanser gjorts vilket är unikt och en viktig parameter för att följa hur överskottet av kväve och fosfor i gårdsbalansen ändras.  

  • Efter att ha arbetat med Greppa Näringen under så pass lång tid har vi lärt oss att rådgivning fungerar som metod i miljöarbetet och i vår nöjdhetsundersökning svarar även lantbrukarna att de är mycket nöjda med Greppas rådgivning. Med en systematisk rådgivning har vi kunnat kvantifiera åtgärderna och man kan se att andelen lantbrukare som gjort miljöåtgärder på sin gård har ökat, säger Markus Hoffmannmark- och vattenexpert på LRF och en av dem som var med vid starten av Greppa Näringen. 

 

Bredden i Greppa Näringens utbud har varit viktig, det ska finnas något för alla lantbrukare att lära sig mer om. Greppa Näringen utbildar också många rådgivare miljö- och klimatfrågor varje år vilket har lyft kompetensen i den svenska rådgivarkåren.  

Med begränsade resurser i form av pengar och tillgängliga rådgivare har länen varit tvungna att sätta en areal- och djurgräns för att uppnå största möjliga miljönytta. För att tillgodose lantbrukare med mindre areal satsar Greppa Näringen även på grupprådgivning som erbjuds via länsstyrelserna vilket har visat sig vara ett bra komplement till den enskilda rådgivningen. Det finns även flera digitala miljötjänster på hemsidan greppa.nu och många praktiska råd som är tillgängliga för alla. 

 

Tillsammans har vi: 

  • beräknat över 23 000 växtnäringsbalanser vilket gör Sverige världsunikt. 
  • minskat fosforöverskotten med i genomsnitt mellan 30 och 90 procent på gårdar med djurproduktion. 
  • minskat kväveöverskotten i gårdarnas växtnäringsbalanser med upp till 11 procent. 
  • utfört 3 000 rådgivningar om klimat och energi. 
  • utfört 8 800 rådgivningar om utfodring vilket har minskat överutfodringen markant. 
  • utfört 5 500 rådgivningar om behovsanpassad gödsling. Detta har bland annat bidragit till att dubbelt så många av Greppa Näringens medlemmar har en aktuell markkarta jämfört med andra. 
  • Utfört 4 400 rådgivningar om anläggning av våtmark som både ger renare vatten och ökad biologisk mångfald.