Mötet hölls i Kilafors och Arbrå för de medlemmar som har betesdjur i områden där rovdjur har rapporterats hålla till. På plats under medlemsmötet fanns Länsstyrelsen i Gävleborg som bland annat berättade om hur läget ser ut inför kommande valpningsperiod för vargarna, när man kan vi ansöka om skyddsjakt och vad som gäller för att få skyddsjakt beviljad. Från LRF-kontoret i Sandviken deltog Lotta Zetterlund, ombudsman.

Var är problemet som störst?

Vi har idag vargrevir som täcker hela den västra sidan av länet. Som det ser ut idag så har vi närvaro av en tredjedel av de vargar som vi har i landet.  Vi kan nu under våren bli berörda av 16 valpkullar om de har blivit dräktiga i alla revir och parbildningar som vi har. 

Vad säger medlemmarna själv angående rovdjursproblematiken i länet?

En stor del av våra djurhållande medlemmar är förtvivlade inför betessläppning av sina djur nu i vår. Vi har medlemmar som redan har börjat minska sina besättningar för man känner att man inte kommer att orka med den tillsyn och stängsling som behövs som läget nu ser ut. 

Vad var känslan under mötet?

Förtvivlan över att man sitter och tar beslut så långt ifrån de som har verkligheten tätt in på sig. Det kan inte få vara så att vi inte skall kunna bedriva djurgårdar med betesdrift i vårt län som har så bra förutsättningar för vallodling. Man har även beslutat om en livsmedelsstrategi och kopplat till den en regional handlingsplan som innebär att vi skall öka vår livsmedelsproduktion.

Vad kom man fram till?

Vi kom fram till att det är viktigt att vi från LRF och alla som har möjlighet att påverka politiker är tydliga med hur stort problemet är.

Hur ser Länsstyrelsen på problemet?

Vår länsstyrelse förstår våra problem men besluten styrs inte på länsstyrelsens nivå utan de har att arbeta utifrån vad Naturvårdverket beslutar om när det gäller nivåer och krav.

Hur kommer man jobba framöver?

Närmast skickar vi en skrivning med frågeställningar till Viltförvaltningsdelegation för att frågorna skall komma upp där så alla i delegationen blir väl insatta i djurägarnas problem och behov av lösningar.