Syftet med projektet är att följa älgarna i brandområdet, samt att lära mer om hur bränderna påverkar vilt, framför allt älg.  

Projektet är ett samarbete mellan Sveaskog och SLU och kommer pågå fram till hösten 2023. I dagsläget har 25 älgar märkts med sändare och förhoppningen är att man ska kunna märka både varg och björn i området, något dom LRFs regionordförande Lotta Zetterlund tycker är bra. 

- Om älgen ökar så söker sig sannolikt fler rovdjur till området och eftersom det redan idag är mycket varg och björn i vårt län känns ett märkt varg- och björnrevir viktigt i studien, säger hon. 

Genom all data som sedan plockas in kommer man bland annat kunna fastställa djurens positioner kontinuerligt och genomföra en årlig foder-, bete-, och spillningsinventering (klövvilt).  

- Brandområdena i Ljusdals kommun utgör en utmärkt möjlighet för oss att studera hur viltet använder sig av marken och det ökar samtidigt vår allmänna förståelse för hur bränder påverkar viltets utnyttjande av de nya foderresurserna, säger Anders Johansson jakt och klövviltsansvarig på Sveaskog. 

Under sommaren 2018 påverkades cirka 150 skogsägare i Hälsingland. I de tre största brandområdena Ängra, Nötberget och Enskogen finns cirka 8400 hektar skogsmark som brann. Ytan motsvarar cirka 40 procent av den brända skogsmarken i landet under det året 

- En skogsbrand medför stor ekologisk förändring för de djur som lever i skogen och återskapar en skog med god fodertillgång som gynnar många växtätare, säger Anders.  

Fler älgar och rådjur innebär därför ett större betestryck på de vinterbetesområden som finns runt det brandhärjade områdena och med tiden kommer ett ökat antal älgar att finnas kvar under vintern och orsaka skador i den ungskog som kommer att växa upp.  

- Därför är det bra att följa älgarnas rörelse. Då kan vi kontrollerat möta den snabba tillgången av foderutbud och övervaka att älgen inte äter upp föryngringen. Det åtgärdas genom att se till att vi har en älgjakt som fungerar och att det är tillräcklig avskjutning så att det finns en balans gentemot skogliga resurser och den älgstam som finns där, säger Anders.  

Genom Facebook-sidan ” Viltsamverkan i brandens spår” kan man följa arbetet. 

Framgent kommer SLU presentera årsrapporter med mer ingående detaljer kring hur arbetet gått.  

Syfte 

Genom att följa älgar från brandområdet kan flera viktiga syften nås för skötseln av älg efter skogsbränder: 

  1. Uppskatta om och hur stor andel älgar som kommer från andra jaktenheter (förvaltningsområden/licensområden).
  2. Fastställa varifrån invandrande älgar i brandområdet kommer ifrån, och vart utvandrande älgar tar vägen under vinter- och sommarsäsong.
  3. Bestämma andel älgar som stannar i eller nära brandområdet året om.
  4. Bestämma när förflyttningar sker från och till respektive område, med särskilt beaktande av rörelsemönstret under pågående jakttid.
  5. Bestämma vilka områden som utnyttjas i närheten av brandområdet.
  6. Beräkna hemområdesstorlek och hur det förändra med fodertillgång.
  7. Avgöra vilka habitater (skogsbestånd) som älgarna utnyttjar under året, och hur intensiteten i älgarnas nyttjande är i olika typer av skogsbestånd i relation till brandområdet.
  8. Beräkna reproduktionen och kalvöverlevnaden i relation till kornas utnyttjande av brandområdet