Riksdagspolitikerna Ola Johansson (C), Jon Thorbjörnsson (V) och Bengt Eliasson (L) får under en förmiddag se hur bra det kan bli när allt fungerar som bäst! I Halland arbetar hushållningssällskapet aktivt via ett antal rådgivare som hittills har kunnat hjälpa alla de lantbrukare som behövt hjälp med både rådgivning och det stöd som behövs för att ordna med det byråkratiska trasslet. Allt som behövs för att få alla nödvändiga tillstånd för att få lov göra förbättringar för vattenkvalitén i sina egna vattendrag.

Markägare Jan Hamilton, Stjärnarp, berättar om sina erfarenheter och visar oss en våtmark som är anlagd i Trönningeån. Alla åtgärder är gjorda på frivillig basis och Jan Hamilton berättar och visar gärna om sitt intresse att anlägga dammar och återskapa vattendrag på egendomen. Redan under omställningen på 90-talet tog han beslutet om att området skulle tas ut produktion, dalgången var sank och svårbrukad och att plantera igen den med gran kändes inte speciellt lockande. Dåtidens modell för att göra en våtmark var enkel, ett dämme för att på så vis göra hela området till en sankmark. Senare, efter ny vattenpolitik, kom man på att det hindrar fisken så då var det en ny vända i byråkratin för att få tillstånd att göra om så att huvudfåran var kvar och låta våtmarken ligga på vardera sida.

Nu ser våtmarken ut att vara rätt placerad enligt dagens kunskap och den biologiska mångfalden blomstrar i området! Mätpunkterna efter våtmarken visar på bra värden, en god ekologisk status, och antalet arter av trollsländor ökar för varje år. I den byråkratiska världen, i VISS (vatteninformationssystem i Sverige) ser läget för Trönningeån dock annorlunda ut, mätpunkter sitter nämligen nedanför samhället och där är vattenkvalitén sämre. Eftersom sämst styr så har därför hela vattendraget måttlig ekologisk status där jordbruket pekas ut att ha betydande påverkan för vattenkvalitén.

I Halland har man ända sedan Laholmsbukten uppmärksammades för sin dåliga vattenkvalitet arbetat aktivt med samordning och rådgivning och nu har man ett team med kunniga och omtyckta rådgivare som arbetar med projekt runt om i Halland för att förbättra vattenkvalitén. Allt på frivillig basis för markägaren. Finansieringen för fortsättningen för dessa rådgivare är dock osäker och politiska beslut måste till för att säkerställa en fortlevnad av detta. I alla fall om det är verkligheten som räknas, vill vi se resultat till följd av fortsatta frivilliga åtgärder eller vill vi ha ett byråkratiskt trassel som sätter ett effektiv stopp på viljan och lusten att jobba med förbättrad vattenkvalitet?

Kajsa Edbom
Verksamhetsutvecklare