Axel Hansson, senior expert på LRFs Brysselkontor, och LRF Hallands ordförande Anders Richardsson, stod för genomgången av nästa sjuårsperiod om den gemensamma jordbrukspolitiken, Cap, och ett svenskt program med färre pengar efter Brexit och fler miljökrav.

– Här ligger en stor utmaning för riksdagen att stimulera ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk med färre regler i enlighet med livsmedelsstrategin, säger Anders Richardsson.

Cap-överenskommelsen blev klar i slutet av juni och i den finns flera delar som LRF gärna hade sett på ett annat sätt. Till exempel de radikala förändringar som innebär att 25 procent av direktersättningarna, i dagligt tal gårdsstödet, nu ska gå till miljöåtgärder i form av ettåriga miljöersättningar.

– Nu måste omfattande stöd- eller ersättningsformer införas på kort tid och det är viktigt att dessa är bra både för miljön och konkurrensen, säger Anders Richardsson.

LRFs beräkningar visar att de nya reglerna gör att nettoinkomsten för ett växtodlingsföretag med 200 hektar sjunker med cirka 40 procent när direktersättningarna minskar, medan en mjölkgård med 100 kor får se en minskad nettoinkomst med 20 procent.

En mycket viktig fråga är också den svenska budgeten i form av nationell medfinansiering av Cap. Jordbruksverkets utredning pekar på att nuvarande budget till Caps andra pelare, dagens landsbygdsprogram, inte räcker för att nå målen i livsmedelsstrategin.

Eftersom EUs finansiering samtidigt minskar, bland annat på grund av Brexit, måste den nationella medfinansieringen öka med i storleksordningen 2 miljarder kronor per år för att landa på en konkurrenskraftig nivå.

– Vi pratade också om Fit for 55 som är EUs nya gemensamma klimatpaket. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030, jämfört med 1990 års nivåer av koldioxidutsläpp. Det ska leda till att nollutsläppsmålen i EUs nya klimatlag nås 2050, säger Anders Richardsson.

– LRF välkomnar ambitionen att öka kolinbindningen i skog och mark. Men det kan inte kompensera för utsläpp i andra sektorer. De gröna näringarna har en nyckelroll i att bidra till minskade koldioxidutsläpp genom att producera livsmedel, trä, tjänster och bioenergi. Risken är uppenbar att målen inte nås om man begränsar jord- och skogsbrukets möjlighet att bidra, säger Anders Richardsson.

Robert Larsson
Regionchef LRF Halland, LRF Värmland och LRF Västra Götaland