Det här är något som oroar John Oscarsson som driver Änga Simmental utanför Landsbro och därför har han tagit sig an uppdraget att försöka visualisera skadorna dovhjortens orsakar.

- I slutet av mars satte jag ut ett antal viltkorgar, eller referensrutor, på några av mina arrenden. Jag skrev en motion om dovhjortens framfart till regionstämman i LRF Jönköpings län och detta var ett sätt för mig att kunna se styrkan i min tes, säger John.

Nollrutorna placerades ut i en period med minusgrader om nätterna när växtligheten fortfarande inte riktigt hade tagit fart på allvar. Efter tre veckor syntes det redan att det växte gott om gräs inne i korgarna, och att det utanför är var mindre.

322 viltolyckor med dovhjort i Kalmar 

Norra Kalmar är ett område där dovhjortens allt mer ökande effekter märks tydligt på sina håll. En indikator är de ökande viltolyckorna, i Kalmar län har de från 2015 till 2019 ökat från 179 till 322 olyckor per år.

Nedanstående bild är tagen från en åker med höstsäd den 8 april 2020 i Tyllinge, Dalhem i Västerviks kommun.

- Med referensrutans hjälp kan man ju tydligt se vilken otroligt stor påverkan på grödor det kan vara. Dovhjortsstammen är ofta koncentrerad i vissa områden, och där kan de ställa till med stora skador. Skador som inte heller är lätta att se förrän man får något att jämföra med. Foderresurserna räcker helt enkelt inte till för de oacceptabelt stora klövviltstammarna som vi har idag. Skadorna blir extra tydliga torrare år, då födan i skogen också torkar, säger Conny Jakobsson, viltansvarig i LRFs kommungrupp i Västervik.

Rfb Tyllinge 8 april.JPG

Behövs insatser för att bromsa utvecklingen

Att det är hjorten som ligger bakom betandet på markerna även på Johns marker i Landsbro syns dels på spillningsinventering och klövavtryck och dels för att han själv bevittnat hjortstammarna. På en annan arrendeplätt kan det beta rådjur regelbundet och där ser han inte alls samma skillnad på växtligheten.

- Här har det varit hjort i flera år, men jag ser att de ökar i stam och även att de sprids till fler platser. Jämför jag detta arrende med andra jag har, är det här. Det går inte odla om det ska fortsätta så. Vi klarar inte av ytterligare ett viltslag till i våra bygder, vi har tillräckliga bekymmer med vildsvinen. Vildsvinen kom hit och etablerade sig för ca femton år sedan, ingen tog dom på så stort allvar då. Nu är hjorten redan här och det krävs att vi bromsar upp tillväxten på stammen redan nu, innan det blir för sent, säger John.

Nollrutorna ska nu stå uppsatta fram till dess att det är dags för skörd. Under tiden ska det hela dokumenteras och följas upp med bilder regelbundet. Därefter vill John med hjälp av opartisk besiktningsperson kunna räkna ut de totala skördeförlusterna och samla fakta i ämnet.

referensruta.JPG

Ett tips till markägare att sätta upp egna nollrutor för att se och visa hur viltet påverkar.

- Det råder en allmän uppfattning om att dovhjorten är ytterligare ett vilt att jaga. Men med starka lokala populationer så tränger den undan övrigt klövvilt som älg och rådjur. Har man inte ett hårt jakttryck så växer sig stammarna allt för stora stammen med stora skador för lantbruket men även skogen. Det är inte helt ovanligt att dovhjorten gynnas med utfodring eller illegal utsättning med påföljd att man tappa kontrollen dovhjortens tillväxt, säger Anders Friberg, ordförande LRF Jönköpings län.

Det här gör LRF

  • LRF har under flera år drivit frågan om skyddsjakt på enskilds initiativ när det gäller klövvilt. 2018 ändrade Naturvårdsverket föreskrifterna och numera gäller följande förutsättningar för skyddsjakt på eget initiativ enligt bilaga 4 till jaktförordningen. ”Om det behövs för att förebygga skada, får årskalv av dov- och kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda jagas i hela landet utom Skåne och Gotlands län den 1 juli-15 april.”
  • Den snabba spridningen kan i flera fall härröras till olagliga utsättningar av vilt. LRF har uppmärksammat i en framställan till regeringen, som komplettering till Svenska Jägareförbun­dets allmänna uppdrag, att arbeta aktivt för att motverka utsättning av vilt.
  • Enligt ett stämmouppdrag från 2019 har LRF i uppdrag att arbeta fram beräkningsverktyg för att be­skriva kostnader för viltskador. Naturvårdsverket har också ett uppdrag att initiera forskning om mätning av viltskador i jordbruk.
  • Naturvårdsverket har givit uppdrag till en översyn av jakttider. LRF har lämnat förslag till ändrade jakttider för ökad jakt av dov och kronhjort.

Fakta dovhjort:

  • Viltolyckor med dovhjort i Jönköpings län: 7 olyckor 2015 - 54 olyckor 2019.
  • Viltolyckor med dovhjort i Blekinge: 21 olyckor 2015 - 34 olyckor 2019.
  • Viltolyckor med dovhjort i Kalmar län: 179 olyckor 2015 - 322 olyckor 2019
  • Viltolyckor med dovhjort i Kronobergs län: 12 olyckor 2015 – 21 olyckor 2020 (Källa: viltolycka.se)
  • Dovvilt introducerades till Sverige på 1500-talet för att hållas i hägn på kungliga marker och vid adelns slott. Dessa tidiga s.k. djurgårdar och mer sentida hägn har senare kommit att fungera som spridningscentra för arten i Sverige.
  • En stor del av födan kan utgöras av gräs, men också av örter, skott och blad liksom ek- och bokollon samt bark. Dovvilt söker sig gärna till åkermark, särskilt vete, havre, raps, sockerbetor, potatis och vallodlingar.
  • Dovvilt är utpräglat grupplevande och kan bilda mycket täta populationer. (Källa: Hjortvilt i Sverige En kunskapssammanställning – Naturvårdsverket 2018)

Ämnet behandlades på regionala stämmor:

LRF Jönköping län: Motionen ”Ta dovhjortens framfart på allvar” gick vidare till riksförbundsstämman. Regionstyrelsen uppdrogs att skriva en motion i linje med motionens intentioner för att påverka myndighet att få använda mörkersikte vid skyddsjakt av dovhjort. Regionstyrelsen också fick uppdraget att driva frågan gällande dovhjorten ännu hårdare mot länsstyrelsen.

LRF Sydost: Motionen ”Stoppa Hjortviltet” gick vidare till riksförbundsstämman. Regionstyrelsen uppdrogs att utifrån motionens intentioner omformulerar motionen i syfte att underlätta jakt och skyddsjakt.