– LRF kan såklart inte lösa hela frågan om veterinärbristen,
men vi kan trycka på för att få till en förändring, säger Anna
Forslid, veterinär och expert på djurhälsa, LRF.

Motion från Mortorp-Karlslunda ledde till utredning

2020 skrev Mortorp-Karlslunda LRF en motion angående den veterinära situationen i Småland, Blekinge och Öland. Motionen gick via regionstyrelsen vidare till Riksförbundsstämman, där
riksförbundsstyrelsen bland annat fick i uppdrag att bjuda in Veterinärförbundet. Tillsammans skulle de uppvakta  näringsdepartementet om behovet av att tillsätta en statlig utredning för att säkerställa tillgången på veterinärservice på
landsbygden.

LRFs regionordföranden i Skåne, Sydost, Jönköpings län, Gotland, Östergötland och Halland har också gjort en  uppföljande skrivelse till riksförbundsstyrelsen i ämnet.

I juni 2021 beslutade regeringen om en utredning som ska göra översyn av lagstiftningen om djurens hälso- och sjukvård. Anna Forslid representerar LRF i utredningen.

LRF trycker på för ändrade antagningskrav till veterinärutbildningen

– LRF kan trycka på för att få till en förändring – till exempel
vad gäller antagningskraven för veterinärutbildningen och attraktionskraften till stordjursvården. Regionalt får vi verka på kort sikt för att vaska fram de veterinärer som finns och pusha på mötet mellan privatpraktiserande veterinärer och Distriktsveterinärerna, säger Anna Forslid.

I januari 2020 bjöd Jordbruksverket och LRF Sydost in  branschen för ett dialogmöte om beredskapsläget för veterinärvården i Kalmarområdet. På mötet diskuterades
bland annat möjligheten att andra, inom området, verksamma veterinärer kan bli en del av beredskapssamarbetet.

Många förbättringsåtgärder för att lösa situationen

LRF fortsätter sitt påverkansarbete om framtida stordjursveterinärer, tillsammans med övriga intressenter. Det gäller bland annat förbättrade arbetsförhållanden för de veterinärer som arbetar dygnet runt och året om och samtidigt få in fler veterinärer som kan dela på jourtjänstgöringen.
Det behövs också bättre mentorskap för yngre veterinärer samt utvecklade nätverk regionalt, så att djurägarna kan tillgodose behovet av hälso- och sjukvård för sina djur. Jordbruksverkets ansvar i veterinärtillgångsfrågan måste förtydligas och man måste identifiera var näringen ska ta vid.

– För att vi ska få bra veterinärer som långsiktigt vill arbeta med stora djur måste vi dels utbilda fler veterinärer, dels förändra antagningsproceduren till veterinärutbildningen, till exempel så att specificerad stordjurspraktik inför utbildning premieras. Det borde resultera i fler kommande  veterinärstudenter som stannar inom stordjursektorn och utvecklar sin veterinära kompetens.

– Det är också viktigt att SLU tar in verkligheten i utbildningen och också låter utbildningen komma ut i verkligheten betydligt tidigare än vad som görs i dag, säger Anna Forslid.

Viktigt att behålla det goda smittskyddet och den goda djurhälsan

En annan aspekt, vid sidan om djurskyddsperspektivet, är att branschen måste påverka beslutfattare att se till så att det goda smittskyddet och den goda djurhälsan säkras för Sverige och den nationella livsmedelsstrategin. Nyligen blev det klart att regeringen vill skjuta till mer pengar till veterinärutbildningen på SLU. För 2022 föreslås ett tillskott på 37,5 miljoner kronor och summan ökas sedan successivt till 71 miljoner kronor till 2027.

– Jag är väldigt glad över att regeringen förstått allvaret och
kunnat möta oss i den här frågan. Eftersom det tar fem år att utbilda en veterinär löser det inte dagens mer akuta situation, men det ger hopp om att bättre kunna möta framtidens behov av kompetenta veterinärer, säger SLUs rektor Maria Knutson Wedel, i ett pressmeddelande.