Detta genom det EU-finansierade projektet Studiecirklar om diken där LRF, Jordbruksverket och Studieförbundet Vuxenskolan (projektägare) samarbetar. Särskilt i norra Sverige är det idé att se över sina dräneringssystem.
– Här är det nog mer eftersatt underhåll än på andra platser i Sverige, menar Annsofi Collin, projektledare, Dick Olovsson och Arne Lindström, cirkelledare, samstämmigt.

Många arrenden i norr
En orsak kan vara att antalet arrenden är fler i norr, och det inte är givet vem som ska bekosta underhållet. Dessutom finns det gott om mark, så att varje enskild hektar producerar optimalt blir inte lika intressant, tror trion.
Men det synsättet kan ändras drastiskt i takt med att priserna på insatsvaror stiger. Då blir det viktigare att satsa på underhåll av dräneringssystemen.
– Man räknar hem investeringen i ökad skörd, bättre odlingssäkerhet och minskad brukningskostnad, säger Annsofi Collin.

Sämre bärighet med hög vattenmättnad
Klimatförändringarna är ännu ett skäl. Vad gäller torka är en gröda med välutvecklat rotsystem, vilket en god dränering kan bidra till, bättre rustad för en torrperiod.  Blöta vårar och höstar, då man inte tar sig ut i rätt tid på åkern under den korta odlingssäsongen i norr, kan ha stor inverkan på det ekonomiska resultatet. En god dränerad åkermark kan också minska risken för växtnäringsläckage.

Kunskap behöver spridas
– Vi hade bra standard på dikena här för 30 år sedan, men nu är det ett sluttande plan. Tyvärr saknas kunskap om att det lönar sig att underhålla diken, menar Dick Olovsson. Intresset för studiecirklarna har varit varierande i norr, men generellt har rusningen uteblivit. Projektet sjösattes strax före pandemin, men nu finns åter möjlighet att träffas fysiskt.
– Det är ju levande materia vi hanterar, och vi verkar i en bransch där alla kan bidra med sina olika erfarenheter. Men vi behöver få träffas för att diskutera, säger Arne Lindström.


Annsofi Collin och Hugo Eriksson.

Demonstration av plog 
Under Öjeby lantbruksmässa den 24-25 augusti demonstrerade Hugo Eriksson, Lövånger, sin plog för täckdikning. Hans entreprenadföretag har en del att göra i norr.
– Det finns ett uppdämt behov då de stora dikningsprojekten som gjordes på 70- och 80-talet börjar gå igen, berättar han.

Skyldighet att underhålla
Det finns också en skyldighet enligt lag som markägare eller delägare i ett markavvattningsföretag att underhålla sina diken så att man inte orsakar skada på allmänna eller enskilda intressen. Underhållet är även viktig ur ett självförsörjningsperspektiv, då vi kan öka produktionen på ett hållbart sätt.

Hitta din närmaste studiecirkel om dikning här.