Jan Lundberg, kommungruppens ordförande, hälsade välkommen med kaffe, bullar och pepparkakor ute i det gråruggiga novembervädret. Det var ungefär lika många LRF:are som politiker. När kaffet var uppdrucket berättade Linda Einarsson om hur hon som nystartad lantbrukare fått lägga omkring 200 timmar, med hjälp av sin far, på att hitta och få hem drygt 40 nötkreatur som skrämts ut av vargar.

- Det finns inte tid och resurser för detta när man nyligen startat sin verksamhet. Man blir psykiskt knäckt av att jaga djur i två månader under odlingssäsongen och få arga samtal vid alla möjliga tider för att skrämda djur är ute och springer på platser där de inte ska vara, berättar Linda.

Hon poängterar också att tankar och oro som uppstår efter rovdjursattacker förändrar hennes arbetsmiljö negativt, eftersom det tar koncentrationen från vardagliga uppgifter på gården där hon behöver vara fokuserad så att det inte händer olyckor. De ekonomiska aspekterna diskuteras också. Att det är lätt att få ersättning för ett dött djur, men desto svårare att bedöma arbetstid, minskad tillväxt hos djuren och att djur kan ha blivit så skrämda att de inte går att släppa ut nästa säsong.

- Har jag ett dåligt bokslut kanske inte jag som ung och nystartad får lån hos banken och kan fortsätta. Jag äger inte gården än och har inte den som säkerhet, så banken tittar på kassaflödet, säger Linda.

Det finns potential att öka andelen svenskt kött. Kommungruppen uppmanade politikerna att om de tror på livsmedelsstrategin så måste rovdjursfrågan tas på allvar och hanteras därefter för att skapa framtidstro.

- Hur ska unga lantbrukare som Linda våga satsa i de här bygderna, som är gjorda för betesdjur och är de platser i kommunen där vi har chans att öka produktionen, undrade Jan Lundberg.

Betesdjur är en förutsättning för Prinskullens reservat

På 1970-talet bildades naturreservatet Prinskullen för att det var en mycket vacker, artrik och bevarandevärd miljö till följd av bete och skötsel. Tyvärr följde det inte med pengar för underhåll och reservatet växte igen.

- Naturbetesmarker kan vara lika artrika som Amazonas, berättade Håkan Dieker som idag äger reservatet och därmed ansvarar för underhållet.

Nu ska Håkan, efter att själv ha drivit frågan med olika avdelningar på länsstyrelsen, restaurera reservatet till betesmark.

- Det ska bli jätteroligt att återskapa de värden som reservatet en gång skapades för.

Det pratades om att det privata ägandet är incitament för att markerna och den biologiska mångfalden sköts. De sämst skötta markerna är ofta de som staten löst in. En lantbrukare måste sköta naturen och sina djur för att få lönsamhet.

Bra samtal

Det var bra samtal om matproduktion, biologisk mångfald, skogens klimatnytta och hotet mot skogsbruket när granbarkborren breder ut sig. LRFs kommungrupp vädjade till politikerna att föra in lantbrukarnas vardag i politiken, så att beslut som tas gynnar ökad produktion och goda företagarvillkor i Askersunds kommun.