I försommargrönskande beteshagar längs Göta Kanal betar tackor med sina lamm. På gården Wästanå, som ligger precis intill Borensberg samhälle, bedriver Helene Pettersson och sönerna Sverker och Robert KRAV-certifierad lammuppfödning och kycklinguppfödning med eget gårdsslakteri samt växtodling och skogsbruk. I gårdsslakteriet tar de också hand om vilt från de egna skogarna.

Hela kedjan hemma på gården Wästanå, Borensberg

När det gäller tamdjuren hålls hela kedjan hemma på gården – från uppfödning till slakt och försäljning av kött och skinn direkt till konsument. Det finns 100 tackor av gotlandsras, som får cirka 200 lamm per år. Rowan Ranger heter kycklingrasen. De är ungefär 1000 till antalet och föds upp under sommaren då de får gå ute innan de slaktas på hösten.

Markerna utgörs av flera gårdar, vilket gör att landskapet som brukas är av olika typer; slättbygd, mellanbygd och skogsbygd. Totalt brukas 1100 hektar, varav 350 hektar är åker, 60 hektar naturbetesmark och resterande del skog. På åkrarna odlas vall (djurfoder), grynhavre och åkerbönor. Och planen är att börja med oljeväxter och fröodling. Första frågan till Helene är om det är en aktiv strategi att utöka arealen.

- Ska man ha ett livskraftigt jordbruk även för nästa generation krävs det, svarar hon.

Helene berättar om året på gården. Från lammningen under våren till betessäsongen och sedan installning, klippning, dräktighetsundersökningar och slakt på hösten. De lägger mycket engagemang i avelsarbetet för att få hälsosamma djur med fin päls och bra köttkvalité. Wästanå har fått flera utmärkelser från Skinn-SM i Tranås.

Vill inte att djuren ska försvinna i mängden

- Vi tycker att djuren försvinner i mängden i slakten och i handeln. Vi satsar på kvalité och har valt att bygga eget slakteri och sälja i egen regi, berättar Sverker Pettersson.

Det kommer en fråga om de funderat på återtag från ett större slakteri.

- Nej, då slipper inte djuren transporten, svarar Helene. Vi tycker det är bättre att slakta här på gården och har en veterinär som besiktar djuren både före och efter.

Investering i eget gårdsslakteri

Under rundvandringen i slakteriet berättar Robert att de sökt och fått EU-stöd till investeringen. Något han är tacksam för eftersom stödet är viktigt ekonomiskt, men att det var en väldigt omfattande, tidskrävande och krånglig procedur.

- Det finns inga mallar och standardlösningar när man bygger ett gårdsslakteri, vilket gör det svårt att göra beräkningar i förväg som ska med i ansökan, säger han.

Direktkontakt med konsumenterna

Köttet säljs i köttlådor, direkt till konsument på gården. Men Helene, Sverker och Robert är också med i föreningen Östgötamat, har restauranger som kunder och säljer på Bondens Marknad.

- På Bondens marknad hittar vi många intresserade konsumenter som bryr sig om hur djuren haft det. Lammen har vi hållit på med sedan 2015, så vi bygger fortfarande vår kundkrets, säger Helene.

Diskussionerna kommer in på att möta konsument, kunskap om hur vår mat framställs och att det tar mycket tid och engagemang för en lantbrukare att marknadsföra sina produkter.

- Marknadsföringen är arbetskrävande och som ett helt nytt jobb för oss. När man skickar iväg djuren betalar man ju någon annan för det jobbet, säger Helene.

Erfarenheter av myndighetskontakter

Under fikastunden, med utsikt över både fårhagen och Göta Kanal, diskuteras erfarenheterna av kontakterna med länsstyrelsen och andra myndigheter. I det stora hela tycker Helene, Robert och Sverker att det fungerar bra. Bäst betyg får Livsmedelsverket som kontrollerar slakteriet. Kontakterna med Länsstyrelsen funkar också bra, bortsätt från en utdragen ansökan om startstöd där Robert aldrig fick någon motivering till avslaget. Vad gäller kontroller från kommunen upplever de att det saknas kunskap och att kontrollanten letar efter miljöfarliga saker på gården.

Startstöden diskuteras en stund och Jonas Källming, lantbruksdirektör, berättar hur systemet är uppbyggt.

- Vi tycker det är viktigt i kommande programperiod av EUs gemensamma jordbrukspolitik (CAP) att länsstyrelsen kan flytta pengar mellan olika potter så att inte nystartare blir utan stöd för att man söker i en tid när många söker samtidigt, säger Peter Borring, LRF-ordförande i länet.

Han gör också medskicket att länsstyrelsen ska prioritera att höja startstödsbudgeten, men inte det enskilda beloppet, så att det räcker till fler.

Landshövdingen håller med.

- Investeringen ska ju tas utefter hur marknaden ser ut, inte stödsystemets tidsramar.

Medskick till landshövdingen

Andra medskick till landshövdingen och länsstyrelsen handlade om oron för angrepp av varg och stöd till rovdjursstängsel, att lantbruk inte bör klassas som miljöfarlig verksamhet i regelverket, utan benämnas miljöpåverkande eftersom också har positiv påverkan på miljön. Landshövdingen höll med om att man inte ska underskatta signalvärdet i en sådan skrivning. Helene tog också upp ett önskemål att kunna söka tillstånd att bevattna ur Göta Kanal. Kanalen är en turistattraktion, men skulle också kunna vara en praktisk nytta för lantbruket i området.

Carl Fredrik Graf tackar så mycket för besöket.

- Jag tar med mig hur ni jobbar med värdet i hela kedjan och kontakten med konsument. Sedan visste jag inte vilka finsmakare får är, det var nytt för mig, säger han glatt.

Helene, Sverker och Robert är nöjda med besöket.

- Jättetrevlig och roligt att landshövdingen ville komma och besöka en KRAV-certifierad fårgård och att länsstyrelsen är öppna och intresserade av ett bra samarbete. Vi i näringen tillsammans med länsstyrelsen har en gemensam strävan mot en hållbar livsmedelsstrategi.

Resan fortsätter till äggproducenterna Malmström, Vadstena

Östergötland är ett riktigt ägglän. Resan fortsatte sedan till Broby gård utanför Vadstena där bröderna Malmström har äggproduktion och växtodling. Fokus i diskussionerna låg på tillståndspliktiga verksamheter, processen runt dessa och proportionen i de villkor som åläggs samt Länsstyrelsens roll för att medverka till livsmedelsstrategins ambitioner om ökad produktion av svensk mat. Bröderna Malmström lyfte att länsstyrelsen kan påverka var satsningen i äggnäringen sker genom att vara så snabba som möjligt med tillståndshanteringen. Vid flera tillfällen har det hänt att Östergötland tappat satsningar inom äggnäringen på grund av att andra län varit snabbare framme med godkända tillstånd. På gården diskuterades också odling i balans, konventionell odling samt hur man i denna jobbar aktivt med att minska miljö- och klimatpåverkan.

Klimatsmart och resurseffektiv grisuppfödning i fokus hos Blackerts, Skänninge

Efter lunch välkomnades landshövdingen till Blackerts lantbruk utanför Skänninge för att höra mer om svensk klimatsmart grisproduktion med låg antibiotikaförbrukning. Hans och Jeanettes affärsidé är att bedriva klimatsmart uppfödning som ger griskött med kvalité. Allt de gör bygger på att de ska minimera sin klimat- och miljöpåverkan och öka sin resurseffektivitet.

Lantbruksföretagen jobbar med hållbarhetsfrågorna på olika sätt

Resan tydliggjorde att det inom svenskt lantbruk finns olika vägar att jobba med hållbarhetsfrågorna på. KRAV och ekologiskt eller miljöanpassad och resursoptimerad konventionell odling. Ett av de viktigaste medskicken till landshövdingen är att ett hållbart jordbruk kan ha betydligt fler skepnader än vad en ofta ensidig och förenklad samhällsdebatt mäktar beskriva. Resan beskrev också vikten av de spannmålsätande djuren i det svenska jordbruket, och betydelsen av att länsstyrelsen som myndighet kan stå upp för detta faktum i en tid när lantbrukets djur ifrågasätts.

- Vi upplever att landshövdingen uppskattar vår resa och vi har haft konstruktiva och informativa samtal om lantbruksföretagarnas vardag, summerar Peter Borring.

Deltagare på resan

Med på resan var Carl Fredrik Graf, landshövding, Jonas Källming, lantbruksdirektör, Sten Olsson, tillförordnat länsråd, Peter Borring, ordförande LRF Östergötland och LRFs regionchef Erik Erjeby.